Internationella Engelska Skolan är en tvåspråkig svensk skola med en internationell profil, där varje elev ges möjlighet att nå högt ställda kunskapsmål och där undervisningen sker i en trygg och lugn miljö. Verksamheten startade 1993 med en skola i centrala Stockholm – vilket innebar att IES läsåret 2023/2024 firade 30-årsjubileum.
Ända sedan starten har verksamheten präglats av samma grundinställning, det vill säga att undervisningen ska vara av hög kvalitet och lärarna ska ha höga akademiska förväntningar på sina elever, oavsett deras utgångspunkt. En viktig nyckel är att skapa en stöttande, trygg och energifylld miljö som bidrar till en positiv bild av skolan och lärandet. Det handlar med andra ord om både ”hård” och ”mjuk” kvalitet. För att säkerställa kvaliteten, samt identifiera områden med eventuell förbättringspotential, bedriver IES ett systematiskt arbete med regelbunden utvärdering, åtgärder och uppföljning. Dessa baseras på flera olika indikatorer, däribland enkäter, behörighet till gymnasiet, nationella prov samt antagning till högskola.
Strukturerad uppföljning
Verksamheten präglas av en stark drivkraft att ständigt bli bättre i syfte att uppfylla löftet till föräldrar och elever. Det kan vara svårt att mäta och jämföra olika skolors kvalitet, men ett mått är resultaten på de nationella proven, eftersom dessa prov görs av alla skolor i Sverige. IES har därför under många år främst följt upp resultaten på dessa. IES elevers resultat, sett över tid, ligger omkring 15 procent över rikssnittet i ämnena matematik, svenska och engelska. Ett grundläggande mål för IES är att alla elever ska ha möjlighet till fortsatta studier. Av alla IES elever som gick ut nionde klass läsåret 2023/2024 hade 81,3 procent godkänt i alla ämnen. Den siffran var 71,9 procent för hela riket, inklusive IES, vilket innebär att IES bidrar till att höja snittet. Hela 92,3 procent av IES elever nådde gymnasiebehörighet, att jämföra med 83,7 procent för Sverige som helhet.
Starkt och tydligt ledarskap
Ett starkt, lokalt ledarskap i skolorna är en viktig parameter för en trygg och ordnad skolmiljö. Detta är i sin tur en förutsättning för bra studieresultat – det vill säga för att uppnå kvalitet. IES är drivet av sina grundvärderingar och rekryterar ledare som lever och leder efter dessa. Det är rektorernas roll att säkerställa att IES kärnvärden omvandlas till handlingar och beteenden i vardagen, varje dag.
Arbetet bygger på policysamlingen Basic Defining Policy, där IES målsättningar, förväntningar och etiska riktlinjer beskrivs. Rektorn är ansvarig för att verksamheten lever upp till dessa. Varje skola upprättar dessutom skolregler i enlighet med svensk skollag, som uppdateras varje år i samråd med elevrådet och som skrivs under av elever och föräldrar. Samtidigt förväntas lärarna agera förebilder för hur dessa ska efterlevas i praktiken.
Statistik från vår årliga anonyma undersökning av lärare, elever och föräldrar
Strukturerad och kontinuerlig kvalitetsprocess
Kvalitetsarbetet sker enligt en noggrant strukturerad, årlig process. Varje skola sätter upp mål och inriktar verksamheten för det kommande läsåret. Målsättningarna är med andra ord lokala, men stäms av mot de gemensamma målen för IES verksamhet. De omfattar både resultat och miljö, det vill säga de dimensioner av kvalitet som definierats av IES.
I april varje år genomförs enkätundersökningar bland elever, föräldrar och medarbetare i syfte att undersöka hur väl verksamheten lever upp till dessa målsättningar. Frågorna utformas efter varje målgrupp i kategorierna akademisk miljö, social miljö (det vill säga trygghet, stöd och studiero) samt skolmiljö. Föräldrar och medarbetare får dessutom svara på frågor om hur väl ledarskapet på skolan fungerar.
Svaren utvärderas under sommaren av skolornas kvalitetsansvariga, det vill säga IES education team, regional directors samt varje skolas rektor. Eventuella avvikelser mot målen identifieras och en åtgärdsplan utarbetas tillsammans med respektive skola i början av läsåret. Detta sammanställs i en rapport som varje skola arbetar med under hela läsåret.
De senaste åren har gett oss ett kvitto på betydelsen av den sociala delen av vår verksamhet. När de fysiska mötena med föräldrar minskade och aktiviteterna för eleverna utanför lektionstid drogs in i samband med pandemin, avspeglades detta både i elevers och föräldrars upplevelse av kvalitet samt deras engagemang i skolorna. Vi fick med andra ord ett tydligt bevis på vikten av en nära kontakt med föräldrarna samt att länka samman det akademiska arbetet med elevvård; grunden för vår verksamhet sedan starten.
Fortfarande märker vi effekterna av detta, bland annat genom svårigheterna att locka tillbaka föräldrar till fysiska besök i skolorna. Vi arbetar därför med att hitta olika aktiviteter för att skapa engagemang samt bjuda in föräldrar och andra till skolorna.
Samtidigt har ett tuffare samhällsklimat resulterat i att många föräldrar och barn upplever en ökad otrygghet, vilket avspeglas i svaren i våra enkäter. IES kvalitetsarbete anpassas kontinuerligt för att följa samhällsutvecklingen. Ett viktigt led i detta handlar om att ge skolpersonalen redskap för att stötta eleverna och skapa en trygg skolmiljö. I arbetet ingår kontinuerliga utbildningsinsatser samt kunskapsdelning och erfarenhetsutbyte mellan skolorna.
Hög integritet i betygsättningen
Betygsintegritet kommer högst i IES systematiska kvalitetsarbete. Varje år utvärderas, jämförs och analyseras betygsättningen i varje skola med hjälp av IES statistikdatabas. Eventuella avvikelser i betygsättningen från resultaten på de nationella proven, samt avvikelser från IES snitt samt kommunalt respektive nationellt snitt, undersöks för att säkerställa att lärarna betygsätter på ett korrekt sätt. IES kvalitetssystem möjliggör uppföljning i flera olika dimensioner, bland annat för varje elev, skola, årskurs och ämne. Det möjliggör också jämförelse över tid.
Betygsättning är en myndighetsutövning av varje enskild lärare, där IES bidrar med att leverera rätt förutsättningar för att lärarna ska kunna göra rättvisa bedömningar.
För att underlätta lärarnas arbete och säkerställa en jämlik betygsättning har en process för sambedömning satts upp mellan ämneslärarna i våra skolor, där lärare i samma ämne jämför elevarbeten innan betygsättningen för att öka förutsättningarna för att den ska bli likvärdig. Dessutom har särskilda ämnesansvariga till uppgift att koordinera både kvaliteten i undervisningen och betygsättningen mellan skolorna. Ytterligare ett verktyg är den fortbildning inom området som genomförs för de akademiskt ansvariga på skolorna.
De lärare som arbetar inom IES och har lärarexamen från andra länder får särskilt stöd i betygsättningen av en i Sverige legitimerad lärare i ämnet. Ämnesansvarig och akademiskt ansvarig på respektive skola ansvarar för att en ny lärare från ett annat land snabbt ska sätta sig in i det svenska betygssystemet och den svenska läroplanen. IES har också på flera håll i landet inlett samarbeten med kommunala skolor för att jämföra betygsättningen och lära av varandra. Resultaten på de nationella proven är även vägledande för betygsättningen och beaktas särskilt när lärarna sätter betyg.
Den uppdaterade läroplanen, som gäller från och med höstterminen 2022 – LGR22 – innehåller färre värdeord i betygskriterierna och bedöms därför underlätta betygsättningen i framtiden samt ge lärare möjlighet att fokusera mer på lärandet och undervisningssituationerna.
Nationella prov
Som en viktig del av kvalitetsarbetet – och för att säkra att eleverna får med sig de kunskaper och färdigheter de behöver för framtiden – följs elevernas prestationer på de nationella proven noga.
Nationell statistik över resultaten på de nationella proven för årskurs nio för läsåret 2023/2024 visade att överensstämmelsen mellan elevernas resultat på dessa och deras slutbetyg i ämnen svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska för tredje året i rad var större för IES elever än för riket. Vi ser detta som ett bevis på att det kontinuerliga arbetet som våra lärare, rektorer och academic managers lägger ned för att säkerställa en korrekt och rättvis betygsättning är framgångsrikt.
De nationella proven är ett viktigt instrument för bedömning av elevernas kunskaper och för säkerställandet av en korrekt och likvärdig betygssättning. Därför har Internationella Engelska Skolan länge påtalat behovet av central rättning av de nationella proven och gläds nu åt att regeringen avser påskynda omställningen. Tills detta är infört, fortsätter vi med att implementera systematiskt samarbete mellan skolor inom koncernen för sambedömning av de nationella proven.
När det gäller ämnen där det saknas nationella prov, som teknik, slöjd, bild, musik och hemkunskap, skickar varje skola in sina preliminära betyg till huvudmannen en månad före betygsättningen. Syftet är att ta reda på hur betygen fördelas och att identifiera eventuella avvikelser. Om sådana uppmärksammas, kontaktas den berörda skolan för att göra en djupare analys av situationen.
Förädlingsvärde
För att komma till rätta med låga kunskapsnivåer, och för att kunna se vilken typ av undervisning som fungerar väl, behövs ett objektivt sätt att mäta skolkvalitet. Där anser vi att förädlingsvärdet är en bra början. Förädlingsvärdet syftar till att mäta den förändring av elevers prestationer som kan tillskrivas skolan. Värdet räknas fram utifrån resultaten på nationella prov i årskurs sex och årskurs nio i de tre kärnämnena engelska, matematik och svenska. För att säkerställa att förädlingsvärdet fångar skolkvalitet tar beräkningarna även hänsyn till bakgrundsvariabler, bland annat elevernas och föräldrarnas födelseländer samt föräldrarnas inkomster och utbildningsnivå. Förädlingsvärdena bygger på data på elevnivå från SCB för alla som varit registrerade för att skriva nationella prov.
Om differensen är positiv och större än för andra skolor, innebär det ett kvitto på att skolan bidragit positivt till elevens framsteg under skolgången. I länder som Norge, England och USA mäts förädlingsvärdet systematiskt inom skolsystemet.* Oberoende forskare Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordal gjorde under 2020 en analys av förädlingsvärde baserad på resultaten på de nationella proven för 2019**. Rapporten visade högre förädlingsvärden för IES än för landets friskolor och kommunala skolor i ämnena engelska och matematik, medan resultatet i svenska var mer osäkert. Sedan rapporten för läsåret 2019/2020 har forskarna valt att modifiera sin modell för beräkning av förädlingsvärdet, detta efter kommentarer från andra forskare. Detta innebär en förändring av alla mervärdeskalkyler som tas fram kring utbildning i Sverige, vilket gör att en jämförelse över tid inte är helt lätt att göra. Men den nya modellen ger en bättre helhetsbild och tar hänsyn både till hur kärnämnena överlappar och påverkar varandra, och de resultat som eleverna uppnår. Resultaten ger vid handen att IES förädlingsvärden är fortsatt positiva i engelska och matematik, men inom felmarginalen på samma nivå i svenska vid en jämförelse med andra huvudmän.
Självklart behöver förädlingsvärdet kompletteras med andra mått på skolans verksamhet, till exempel trivsel och skolans fostrande roll, sådant som utvecklar elevernas sociala kompetens, självförtroende och framtidstro, vilket också är viktiga inslag i skolans uppdrag. Det systematiska kvalitetsarbetet behöver precis som idag även i framtiden omfatta regelbundna enkäter med elever, föräldrar och skolpersonal.
Skolbesök för att stärka kvaliteten
Vi genomför kontinuerligt besök på alla våra skolor. Vid dessa besök intervjuar skolchef tillsammans med head of academics samt head of pastoral lärare, rektor och akademiskt ansvariga. De sitter även med under lektioner och delar sedan sina observationer med rektor. Dessa observationer följs löpande upp som ett led i vårt systematiska kvalitetsarbete och ett sätt att både identifiera best practice och förbättringsområden.
Klagomål
IES är angelägna om att ha ett nära och förtroendefullt samarbete med föräldrarna, för barnets och utbildningens bästa. Elever eller vårdnadshavare som har ett klagomål uppmanas att kontakta mentorn, som dokumenterar klagomålet och vid behov startar en utredning. Mentorn kan också vidarebefordra klagomålet till arbetslagsledare för årskursen (head of year) eller ämnet (head of department), academic manager eller annan personal. I de fall klagomålet rör en anställd skickas det direkt till biträdande rektor eller rektor. Om det inte går att komma fram till en godtagbar lösning inom skolan ska klagomålet skickas vidare till huvudmannen, vilken är organisationen bakom skolan, det vill säga Internationella Engelska Skolan i Sverige AB. Vårdnadshavare kan också vända sig direkt till huvudmannen via ett formulär på hemsidan.
Elevers olika behov tillgodoses
En avgörande faktor för att uppnå goda resultat är att få alla elever att nå sin fulla potential. Det innebär att skolan både ska hjälpa dem som behöver stöd och se till att högpresterande elever stimuleras och utmanas. Det handlar också om att aldrig ge upp om någon elev. Skolan ska visa lika mycket ’grit’ – det vill säga beslutsamhet och kämpaglöd – som förväntas av eleverna.
Eleverna genomgår diagnostiska prov i svenska och matematik i årskurs fyra och sex för att avgöra vilka som behöver extra stöd eller vilka som behöver utmanas ytterligare. Utöver regelbunden undervisning har IES dessutom redan från starten 1993 erbjudit läxhjälp och extra stödtid där elever efter skolan kan fördjupa sig, utmanas ytterligare eller få hjälp. De skolor som har en stor andel elever med svagare socioekonomisk bakgrund håller oftast öppet extra länge på eftermiddagarna för att erbjuda eleverna en lugn plats att göra sina läxor på. De serverar även frukost för att säkerställa att eleverna får en bra start på dagen.
Genom att motivera varje elev att göra sitt bästa och ha höga förväntningar på alla elever lyckas IES nå bättre resultat för elever från alla bakgrunder. Exempelvis nådde 86 procent av IES elever med föräldrar utan eftergymnasial utbildning behörighet att studera på gymnasiet (se graf på sidan 17). Det nationella snittet var 76 procent (siffrorna avser läsåret 2023/2024).
Ökad satsning på elevhälsa
Statistik visar att ett växande antal barn och unga lider av ohälsa. För att bidra till att vända den utvecklingen har IES intensifierat satsningen inom hälsoområdet med åtgärder som ska främja elevers lärande, utveckling och hälsa samt förebygga ohälsa. Ansvariga är elevhälsoteamet, där skolsköterskor, skolläkare, skolpsykologer, kuratorer samt studie- och yrkesvägledare ingår. Teamet har både ett förebyggande och åtgärdande uppdrag, som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. De samarbetar med övrig skolpersonal samt även med externa aktörer, som till exempel socialtjänst. Allt arbete sker under tystnadsplikt.
Ett arbetsområde handlar om övervikt och obesitas hos elever. Antalet barn och unga med övervikt och obesitas har ökat kraftigt under flera decennier, och därmed har risken stigit för att utveckla kroniska sjukdomar och psykisk ohälsa kopplat till detta. Om tidiga åtgärder sätts in kan utvecklingen förändras, vilket gör att skolsköterskorna spelar en mycket viktig roll. Samtidigt är det ett känsligt och svårt ämne att ta upp. För att underlätta detta har IES utvecklat ett stödmaterial samt en modell för de hälsosamtal som hålls med eleverna.
En viktig del av arbetet med att främja elevernas hälsa och välbefinnande är att introducera dem till fysiska aktiviteter. Som ett led i detta har IES startat hälsoinitiativet “#movewithIES”, som handlar om att skolorna ska kunna erbjuda meningsfulla och stimulerande aktiviteter på raster och fritiden. Det yttersta målet är att skapa och etablera hälsosamma vanor som kommer att följa eleverna genom livet. Initiativet har funnits sedan 2021. Allt fler skolor ansluter sig och under skolåret 2024/2025 förläggs det till huvudmannens centrala elevhälsa så att alla skolor kan komma att omfattas längre fram.
En annan aspekt av elevhälsan är skolmaten. Bra mat leder till en lugnare stämning i skolan och bättre förutsättningar för lärande. IES fokus på kvalitet omfattar därför även måltiderna som serveras. En måltidspolicy introducerades under det gångna året. Syftet är bland annat att säkerställa att IES måltider uppfyller näringsinnehåll enligt Livsmedels-verkets uppsatta nationella riktlinjer för måltider i skolan. Policyn ska också säkerställa en hög kvalitet och variation på måltiderna samt att maten är god, hållbar och säker.
Insatser för trygghet
Att erbjuda en trygg miljö är också viktigt för att uppnå goda studieresultat. Alla skolor följer dokumentet Plan mot Kränkande Behandling, som beskriver arbetet med att aktivt och målinriktat förebygga och förhindra all kränkande behandling. En annan viktig prioritering är den fysiska säkerheten runt skolan, inklusive trafiksituationen, däribland att förebygga hot från externa besökare. IES tillämpar ”closed campus” där eleverna stannar på skolan under skoltid och där besökande måste anmäla sig i en bemannad reception.
IES arbete med elevhälsa, säkerhet och fysisk arbetsmiljö regleras i dokumentet Checklist Health and Safety. Ansvar och uppföljning ligger på skolornas rektorer. Resultaten från Skolinspektionens utvärderingar utgör också ett stöd i detta arbete. Skolans akademiskt ansvariga hjälper lärarna att identifiera elever som behöver extra resurser eller på annat sätt behöver uppmärksammas. Koordinatorn för elevhälsa ser till att andra pedagogiska resurser finns till hands.
IES följer skollagens kapitel 6 och den anmälnings-, utrednings- och handlingsplikt som varje skola har. Därutöver utvecklar rektorn i respektive skola en mer detaljerad plan för hur mobbning ska motverkas och hanteras. Detta dokumenteras i Plan mot Kränkande Behandling och följs sedan upp i den årliga enkätundersökningen, där eleverna tillfrågas om de känner sig säkra i skolan.