Nyheter | 2025 april 17
Vd-intervju: “Vinstutredningen ändrar inte vårt fokus, som är att ge alla våra elever en riktigt bra utbildning”
Den 7 april presenterades den första delen av den statliga utredningen om vinst i skolan. Men vad innebär förslagen för föräldrar som har barn på Internationella Engelska Skolan (IES) och vad händer nu? Vi fick en pratstund med Lars Jonsson, vd på IES.
Nu är utredningen kring vinst i skolan presenterad. Vad säger du om den?
Till att börja med så var den väntad. Vi har jobbat med den här frågan länge och känner väl till direktiven och det som står där är nästan alltid det som också presenteras.
Är Internationella Engelska Skolans verksamhet hotad?
Nej, det är den inte. Vi har en mycket stark grund att stå på, med utbildning av hög kvalité, utmärkta skolresultat och fantastisk personal, lärare och skolledare. Det har gett oss föräldrars och elevers förtroende i 32 år. Idag går drygt 31 000 elever i våra skolor och jag är trygg i att vi kommer kunna förvalta det förtroendet även i framtiden på ett bra sätt.
I vilken kontext ska man se utredningen som nu presenterats?
Sedan ett par månader finns det ett antal förslag på regeringens bord på viktiga förbättringar för skolan, som förbättrat betygssystem, ny läroplan och större mandat för rektorer att upprätthålla en lugn och trygg lärandemiljö i skolan. De är vi positiva till. De adresserar verkliga utmaningar i många skolor.
Däremot tror vi inte att förslagen i den här utredningen kommer att vara hjälpsamma för Sveriges elever. Denna utredning har en annan bakgrund än de andra reformerna, nämligen en politisk debatt om vinster i välfärden. Och det märks i det som nu presenterats. Utredarens uppgift har varit att utreda hur vinster i skolan kan begränsas eller förbjudas i en rad olika situationer. Man utgår med andra ord från att vinstbegränsning leder till att mer pengar går till eleverna och att det ger bättre kvalitet. Den utgångspunkten bygger på en idé om att friskolor framför allt drivs av att göra vinst och utdelning och att man är beredd att tulla på kvaliteten för att åstadkomma vinst. Det menar jag är en nidbild av friskolors drivkraft och i IES fall helt felaktigt. På IES har vi inte gjort någon vinstutdelning sedan vi avnoterades från börsen 2020 och har framför allt använt vårt överskott till att återinvestera i nya eller befintliga skolor. Jag vet att alla på IES arbetar varje dag för att våra elever ska få kunskap för livet och den bästa möjliga utbildningen.
Vad säger du om förslagen som lagts fram?
Det allra viktigaste är att understryka att de är just förslag i en utredning i det här läget. Utredaren har blivit ombedd att besvara ett antal frågor - trettio stycken i det här fallet - och han har lagt fram ett förslag på hur det skulle kunna gå till att göra det som direktiven efterfrågar. Sedan ska ett stort antal remissinstanser ge sin feedback, och det kommer vi också göra. Därefter kommer regeringen formulera en proposition som ska antas av riksdagen. Om och hur den propositionen kommer att se ut, eller om den går igenom, vet vi inte alls idag.
Med det sagt vill jag vara tydlig med, att som förslagen ser ut idag, så tror inte jag att de skulle leda till bättre kvalitet i skolan. För det första är det bara friskolor som omfattas vilket leder till dyrare administration för friskolor. I rättvisans namn tycker jag att reformer som läggs fram ska gälla alla huvudmän. I dagsläget går ca 16 procent av eleverna i Sverige på en fristående skola, medan ca 84 procent går i en kommunal skola. För det andra ser det ut som att förslagen främst riskerar att driva fram en mer omfattande kontrollapparat för friskolornas finanser och det är pengar som gör bättre nytta för eleverna om de går till deras utbildning. Vi har marginaler för att klara både ökad administration och andra utmaningar, men det finns en risk att nya regler drar resurser från vårt kärnuppdrag. Och det behöver vi vara tydliga med i vår återkoppling till beslutsfattarna.
Men är det inte rimligt att inte kunna ta ut vinst vid kvalitetsbrister?
Kvalitetsbrister ska självklart åtgärdas när de uppstår men vinstbegränsning vid kvalitetsproblem är ett mycket trubbigt verktyg. Vi ser hellre att Skolinspektionen drar åt tumskruvarna hårdare på de skolor som sviker sina elever genom hårdare sanktioner eller genom att stänga skolor. Det tror vi gör jobbet bättre.
Tjänar inte IES ägare väldigt mycket pengar?
Vi är en stor och framgångsrik skola, tack vare allt bra arbete som alla gör i skolorna. I kronor och ören omsätter IES stora summor, men marginalen är ganska låg, drygt 4 procent. Den marginalen används för att kunna planera långsiktigt och vi har dessutom väldigt långsiktiga åtaganden, till exempel hyror. Tittar man på de senaste årens utveckling kring den demografiska utvecklingen, skolpengens svaga utveckling och inflationen är det viktigt att ha ett överskott för att kunna möta tuffare tider och lägga resurserna på vår kärnverksamhet som ju är utbildning.
Vad händer nu?
Nu analyserar vi de 700 sidorna i denna utredning, och sedan kommer vi skicka in ett remissyttrande. Vi har fortfarande mycket tid att påverka förslagen och nå ut och bemöta faktafel, om friskolan och om IES. Vi är också i en tät dialog med vår branschorganisation Almega utbildning och med andra friskolor för att kunna tala med en stark röst i den här frågan. Vårt fokus är att alla våra skolor ska kunna fortsätta göra det vi är bäst på, att erbjuda en riktigt bra utbildning.