Under 2000-talet har bilden av fallande kunskapsmässig kvalitet präglat den svenska skoldebatten. Länge stämde denna bild också med verkligheten, då Sveriges elevprestationer föll kraftigt i internationella prov, enligt Gabriel Heller Sahlgren.
– Men min forskning visar att sedan runt 2010 har resultaten i alla internationella undersökningar ökat bland framför allt elever med inhemsk bakgrund – som i dag presterar bland de bästa i världen i jämförelse med motsvarande elever i andra länder, säger han.
Enligt Gabriel Heller Sahlgren är det först nu som politiker och media börjar få upp ögonen för att den förändrade demografin påverkar de svenska elevernas resultat.
BETYDELSEN AV SOCIOEKONOMISK BAKGRUND HAR INTE ÖKAT
I sin rapport har Gabriel Heller Sahlgren analyserat hur likvärdigheten har utvecklats i Pisa – och hur den står sig i jämförelse med andra OECD-länder – efter det att man har tagit hänsyn till variationer i elevsammansättning som kan härledas till den ändrade demografin.
– Det visar sig att betydelsen av elevers socioekonomiska bakgrund för kunskaperna inte har ökat alls sedan tidigt 2000-tal. Den svenska skolan var i Pisa 2018 också en av de mest kompensatoriska i hela OECD – och precis lika kompensatorisk som skolsystemen i övriga Norden, inklusive Finland – när man jämför lika med lika.
– Kanske ännu viktigare är att likvärdigheten i det svenska skolsystemet i den senaste Pisa-undersökningen stod sig väl i jämförelse med andra länder, när man jämför lika med lika. Sverige har totalt sett ett av de mest likvärdiga skolsystemen i OECD och når ungefär samma likvärdighetsnivåer som övriga Norden, säger han.
INGA ENKLA LÖSNINGAR
Enligt Gabriel Heller Sahlgren är den stora utmaningen för svensk skola idag hur vi ska lyckas kompensera för det mer demografiskt komplicerade elevunderlaget.
– Sanningen är att det inte finns några enkla lösningar på de likvärdighetsproblem som detta har medfört – och skolan kommer inte ensam att kunna hantera dessa. Ett nödvändigt första steg i utformningen av lösningar är dock att acceptera problemformuleringen. Vi måste börja diskutera det svenska skolsystemets utfall på ett ärligt sätt.
– I en annan rapport har jag presenterat forskning från USA, England och Chile som visar att utbildningsmodellen ”No Excuses” skulle kunna vara en möjlig väg. Modellen beskrivs bäst som ”varmt traditionell” och grundas i höga förväntningar både på elevers uppförande och akademiska prestationer. Skolor som använder denna modell, många lokaliserade i utsatta områden, lyckas ofta mycket väl kunskapsmässigt och effekterna är i flera fall starkast bland elever med utländsk bakgrund och svaga språkkunskaper.