Satsning på ökat läsande: ”Vår uppgift är att utveckla läskunnigheten”

Att inte bara kunna avkoda orden, utan att också förstå det man läser och kunna tolka det som inte är direkt uttalat i texten, att läsa mellan raderna, är avgörande för att eleverna ska klara sina studier i alla ämnen. Därmed blir också elevernas språkutveckling och läsförståelse en angelägenhet för alla lärare i alla ämnen. Dessutom bjuder läsning på nya upplevelser, möten och tankar.

– Genom läsandet tränar barnen på att tänka och utvecklar sin förmåga till analytiskt och kritiskt tänkande. Det är inte minst viktigt när det gäller att ta ställning till all den information de ständigt översköljs med på sociala medier, säger Katarina Radosevic.

Som invandrad från Balkan med svenska som andraspråk har hon god insikt i hur viktigt det är att utveckla sin språkfärdighet i ett nytt hemland.

SATSNING PÅ ÖKAT LÄSANDE
I IES satsning på att öka elevernas läsande, som inleddes under 2022, samarbetar Katarina Radosevic med lärarkollegan Malin Riise och Karin Wannerud, nytillträdd skolbibliotekssamordnare.

– En av våra uppgifter är att koordinera insatser och dela kunskap inom området. Många bra saker har redan gjorts på olika skolor – nu samordnar vi dessa. Målet är att få med hela organisationen. Dessutom kan vi med hjälp av nya  digitala verktyg kartlägga varje elevs individuella behov när det gäller läskunnighet och sätta in extra stöd där det behövs, säger Malin Riise.

– Det är också viktigt att få föräldrarna att engagera sig i barnens läsutveckling. Om de läser högt för barnen, till exempel, kan det ha flera goda effekter på språkutvecklingen. Det kan även utveckla barnens fantasi och föreställningsförmåga, talspråk och ordförråd, berättande och förmåga att uttrycka tankar, intresse för bild och text och deras förmåga att förstå sin omvärld. Själv läser jag högt för mina elever en stund varje vecka, fortsätter hon.

ERBJUDA RÄTT LITTERATUR
Högläsning kan locka fram en lust att fortsätta läsa på egen hand – och där spelar skolbiblioteken en viktig roll. Enligt Karin Wannerud gäller det dels för biblioteken att erbjuda rätt litteratur, som engagerar barnen, dels för bibliotekarierna att besöka klasserna och ”marknadsföra” biblioteken. 

– Genom att erbjuda en stimulerande läsmiljö och ett varierat utbud av texter kan våra skolbibliotek stödja skolans läsundervisning. Om vi lyckas få elever att vilja läsa blir det en naturlig färdighetsträning för fortsatta studier. Det gäller att locka fram en läslust, säger hon.

– Det är viktigt för oss att vara lyhörda för vad som attraherar eleverna. Det vi ser idag, till exempel, är att många barn inte bara vill läsa skönlitteratur utan även är mycket intresserade av facklitteratur – förmodligen som motvikt till alla ”fake news” som de matas med. De tycker också om att läsa biografier om sina idoler. Det finns även andra nya fenomen – som exempel har vi märkt att en grupp tidigare lässvaga flickor via en TikTok-trend har fått upp ögonen för romancegenren, fortsätter hon.

DEMOKRATISK RÄTTIGHET ATT LÄRA SIG LÄSA
Det står i skollagen att vi ska verka för det livslånga lärandet. Och om elever slocknar som läsare så slocknar den möjligheten. Den som kämpar med att bara ta sig igenom texten i SO-boken, matematiken och så vidare börjar förknippa läsning med en känsla av meningslöshet. Men läsning handlar om att bli påverkad och engagerad, att öppna nya möjligheter och tankar. 

– Det innebär att det kan bli en ofantlig klyfta i klassrummet mellan de som läser och de som inte läser – och det är det vi vill motverka med den här satsningen. Det är en demokratisk rättighet för alla barn att lära sig att läsa, säger Katarina Radosevic.