Att elever lär sig läsa och förstår vad de läser är en förutsättning för deras fortsatta lärande. Samtidigt visar flera forskningsrapporter – bland annat den internationella studien PIRLS, som undersöker läsförmåga och attityder till läsning hos elever i årskurs 4 – att elever med svenska som andraspråk är de stora förlorarna i det svenska skolsystemet.
På IES Eskilstuna har 84 procent av de 1 109 eleverna utländsk bakgrund. Genom ett systematiskt arbete från förskoleklass och genom hela grundskolan går skolan mot strömmen i Sverige och har nått stora framgångar när det gäller att hjälpa sina elever att lära sig läsa, förstå och tolka det skrivna ordet. Ett av bevisen är att gymnasiebehörigheten låg på 95 procent bland niorna som gick ut våren 2025.
– Många elever som kommer till vår skola har svenska som tredjespråk. De kanske inte alls hör svenska på fritiden. En del har föräldrar som är analfabeter och i många hem saknas det böcker idag. Det här är några av utmaningarna, berättar Annika Zentio, biträdande rektor F-3 och en starkt drivande kraft bakom skolans satsning på ökad läs- och skrivförmåga. Läsförmågan är avgörande för hur eleven ska klara fortsatt skolgång. Elever med bristande språkförståelse får allt svårare att hänga med i undervisningen – och kanske ger upp helt när ribban höjs.
– Det här märks framförallt när eleverna går från årskurs 3 till 4. Sedan två år tillbaka har skolan elever redan från förskoleklass, vilket har gett oss ökade möjligheter att tidigt identifiera behov och sätta in resurser, berättar Annika Zentio.
– Vi använder bland annat digitala verktyg som LegiLexi för att följa varje enskild elev från förskoleklass upp till slutet av mellanstadiet för kontroll av läsförmåga samt förslag på insats utifrån individernas testresultat. Vi testar kontinuerligt både läsförståelse och läshastighet, fortsätter hon.
Digitala verktyg för analys och lärande
IES Eskilstuna, liksom samtliga IES skolor, tillämpar bland annat Bornholmsmodellen för att stimulera språkförståelse. Bildkort, bokstäver och ordkort används för att göra lekarna levande och konkreta. Genom ett strukturerat program med språklekar som sträcker sig över lång tid, kan eleverna göras läsberedda och ge dem en bättre lässtart.
– Alla barn drar nytta av detta – men undersökningar visar att språksvaga elever får mest hjälp av det, säger Annakarin Sandman, head of academics på IES.
– Att inte bara kunna avkoda orden, utan att också förstå det man läser och kunna tolka det som inte är direkt uttalat i texten, att läsa mellan raderna, är avgörande för att eleverna ska klara sina studier i alla ämnen. Därmed blir också elevernas språkutveckling och läsförståelse en angelägenhet för alla lärare i alla ämnen, fortsätter hon.
Genom läsutvecklingsverktyget Lexplore använder sig många IES skolor idag av AI och eye tracking för att objektivt mäta läsförmågan. Syftet är att tidigt få en bild av alla elevers läsförmåga på ett likvärdigt sätt för att sedan effektivt fördela resurser och satsa på rätt insatser.
Gemensamma metoder ger organisationen och de enskilda skolorna möjlighet till ett fördjupat samarbete och bredare kollegialt lärande mellan alla IES-skolor runtom i landet.
Skapa lust till läsning
Traditionellt har IES haft tonvikt på årskurs 4-9. Sedan ett antal år tillbaka är alla nya skolor öppna för elever redan från förskoleklass – och allt fler skolor organiseras om för att ta emot elever under hela grundskoletiden, från förskoleklass till årskurs nio. Idag gäller detta hälften av alla IES skolor.
– Det här ger oss chans att skapa en god grund, inte minst språkligt, för elevens fortsatta skolgång – och dessutom en lust till livslångt lärande, säger Magdalena Bull, ansvarig för de lägre årskurserna på IES.
– Genom att lära känna barnen och deras föräldrar tidigt har vi möjlighet att utforma lässtöd till varje enskild individ på ett mer effektivt sätt, fortsätter hon.
asdf