Nyheter | 2026 oktober 08
Bakom gymnasieval, praoplatser och framtidsplaner finns en yrkesroll med en alldeles särskild uppgift i skolan. I samband med “vägledningens dag” idag hälsar vi på i studie- och yrkesvägledarens rum – en plats där inga idéer är fel och där krav på betyg lämnas utanför dörren.
För många är studie- och yrkesvägledaren (SYV) synonym med det intensiva arbetet kring gymnasievalet i årskurs 9. Men skollagen och läroplanen sätter betydligt bredare ramar än så. Rollen handlar lika mycket om att stärka elevernas valkompetens, utmana invanda normer och fungera som en trygg punkt i skolvardagen.
Mr Volkan Serengil arbetar som studie- och yrkesvägledare på IES Liljeholmen och är även SYV-samordnare inom IES. Han beskriver yrket som ett brett uppdrag där de löpande samtalskontakterna med eleverna utgör själva hjärtat i arbetet.
– Att vi inte sätter betyg gör oss till en neutral part som både elever och vårdnadshavare enkelt kan vända sig till. Hos oss får eleverna möjlighet att tänka högt i en ”skyddad verkstad” – en plats där inga idéer är fel och där framtiden får utforskas helt på deras egna villkor, förklarar Mr Serengil.
Att SYV-rollen står utanför myndighetsutövning gör samtalen om betygssättning avdramatiserade. Att gå till vägledaren är dessutom något alla elever gör, vilket tar bort eventuell stigmatisering. Det förtroende som byggs upp gör att mötena snabbt handlar om mycket mer än bara framtida studier.
– Det blir lika mycket en relation med vardagliga check-ups innan skoldagen börjar eller uppföljningar om helgens fotbollsmatch och hur det gick hos veterinären, berättar han.
Utmanar normer tidigt
En viktig del av uppdraget handlar om likvärdighet och att se till att varken kön, socioekonomisk eller kulturell bakgrund sätter gränser för vad eleverna tror är möjligt.
– Det handlar inte om att barn ska välja karriärväg i ung ålder, utan om att eleverna ska få verktygen att granska olika valmöjligheter, så att varken kön, kulturell eller social bakgrund sätter gränser för deras studie- och yrkesaspirationer, säger Mr Serengil.
Till alla elever och föräldrar som känner stress inför framtiden skickar han med ett lugnande besked:
– Gymnasiet ska vara tre hållbara och roliga år. Det är inte hela världen om man väljer ”fel” – vårt utbildningssystem gör det lätt att komplettera via Komvux, folkhögskola eller basår i efterhand. Med tanke på att vi kommer att jobba ända upp mot 70-årsåldern är ett år hit eller dit en väldigt liten investering i förhållande till hur man mår. Det viktigaste är att valet känns rätt i magen.