News

IES rektor om debatten rörande friskolor

I snart elva år har jag arbetat inom Internationella Engelska Skolan - IES. Först som lärare och de senaste 2,5 åren som rektor. Under alla dessa år har jag följt debatten om skolan i Sverige och framförallt den gällande friskolor. Det är en intressant debatt som lyfter viktiga frågor men nu känner att jag måste lägga fram min bild från en av alla många friskolor i Sverige för att bredda debatten.

Min skola inhyser årskurs 3-6 med fyra klasser i varje årskurs, sammanlagt 488 elever. Varje år välkomnar min personal och jag 112 nya fantastiska elever i årskurs 3. Våra elever kommer från hela Göteborg med kranskommuner och talar sammanlagt 45 olika språk från hela världen. Vi har de senaste sex åren investerat hårt arbete och resurser för att lyfta våra elever, tillgodose behov och utvecklas som skola. Det är med stolthet jag ser min personal kämpa i sitt dagliga arbete och våra elever och vårdnadshavare kämpa ännu hårdare.

En kritik som ofta i debatten riktas mot friskolor är bristen på stöd som kräver resurser, framförallt eftersom vi “har ett elevunderlag som inte kräver något extra”. “Friskolor väljer sina elever, och väljer endast de bästa!” Att läsa påståenden som dessa gör mig besviken. Inte för min egen skull, utan framför allt för min personals. Vårt elevunderlag har varit detsamma i många år. Förstå mig rätt, mina elever är fantastiska på alla sätt och vis, men behovet av stöd och individuella anpassningar är det inte någon brist på. Varje dag har jag ett team som sliter för våra elever, precis som all personal på skolor i Sverige gör. Deras insatser ska inte förminskas.

Låt mig berätta om min skola, min stolthet, som är mer eller mindre mitt liv. Vi kan och vill inte välja några andra elever än just de elever vi har - och vi har kö till skolan. Först i kön är först in. Enkelt. Vi kan inte på något sätt avgöra en elevs akademiska och sociala styrkor baserat på en köplats. Har någon i skolan ens tid och energi för att sitta och “sålla” elever? Det har i alla fall inte jag.

Resurser är en annan viktig aspekt vi ej får förbise. Ekonomi är en del av rektorsuppdraget och att få budgeten att gå ihop. Det gäller för alla rektorer. Våra elever ska få sina behov tillgodosedda efter vår bästa möjliga förmåga. Just nu på skolan har jag följande personal förutom mina ordinarie lärare, fritidspedagoger, elevhälsoteam : en specialpedagog per årskurs, en socialpedagog per årskurs, en stödlärare i åk 3, en svenska och en svenska som andraspråkslärare per årskurs, en extra matematiklärare i åk 4 och 5 som stöttar elever med åtgärdsprogram, en lärare som arbetar med extra matematik i åk 6, en heltidsanställd vikarie som eleverna känner samt sju stycken elevassistenter som arbetar heltid med enskilda elever. Mina ämneslärare undervisar 4 klasser i en årskurs, just för att kunna fokusera på “sina” elever och deras kunskapsutveckling. Ingen kan komma och säga att vi inte har elever med särskilda behov eller att vi inte gör något för att stötta dessa elever.

Lyckas vi alltid nå fram till varje individ akademiskt och socialt? Nej, tyvärr inte med varenda en. Det gör väldigt få skolor, det är så verkligheten ser ut. Däremot ger vi aldrig upp. Varje dag gör vi allt vi kan för att stötta våra elever och hjälpa dem att utvecklas akademiskt och socialt. Vi har som mål att alla elever ska kunna utvecklas utifrån deras nivå, något annat är ett svek, inte bara mot eleven utan mot samhället i stort.

Min personal är en envis grupp människor som aldrig ger upp, trots motgångar och utmaningar. Jag är stolt, stolt över att vara rektor över en skola som kämpar för sina elever. Stolt över personalen som sliter sig i håret för att kunna möta olika behov, att kunna utmana en del och samtidigt kunna stötta alla de som behöver det. Stolt över att ta emot alla elever, från ofta utmanande förhållanden, och försöka lära dem allt vi kan.

Det jag kan läsa i debatten speglar inte min och min personals verklighet. Det gör ont i mitt hjärta att läsa påståenden som på något sätt säger att min personal inte skulle vara lika dedikerade eller har det lätt på grund av elevunderlaget. Min personal är vår styrka. Min personal brinner för det de gör och jag stöttar dem till varje pris. Våra elever är våra elever, varken bättre eller sämre än några andra. Vi kommer alltid kämpa för dem, deras utveckling och deras vardag i skolan. Oavsett bakgrund eller individuella behov.

Desiree Ekendahl, Principal IES Krokslätt, Göteborg

Artikeln publicerades i sin helhet i Göteborgs-Postens december 2020.

IES syn på skolsegregation

Internationella Engelska Skolan (IES) omnämns i inslag på Sveriges Television den 20 december 2020 med anledning av skolans 28 åriga verksamhet och ägare. Detta förtydligande vänder sig mot påståendet om att IES skulle bidra till skolsegregationen i Sverige.

IES är en svensk friskola som följer svensk läroplan och har 28 000 elever och drygt 3000 anställda i 39 skolor i Sverige. Vi är väldigt stolta över våra elever och personal. Deras höga måluppfyllelse avseende gymnasiebehörighet gör IES skolor till några av landets bästa med 97 procent jämfört med 85 procent som är det nationella genomsnittet. Skolforskarna Henrik Jordahl och Gabriel Heller Sahlgren fastslår i en rapport att IES har högre förädlingsvärden än landets kommunala skolor och även andra friskolor. Denna kvalitetsfördel gäller alla elever oavsett  bakgrund och fördelen är om något större bland elever med föräldrar med lägre utbildningsbakgrund. 

IES är förespråkare av antagning genom kö där först i kön blir först erbjuden plats. Hos IES kan man inte ställa sig i kö från BB utan för att skapa så rättvisa förutsättningar som möjligt för alla oavsett när på året man är född så öppnar kön i februari året barnet fyller ett år till våra skolor. Vi är övertygade att det är vårt etos och principerna om att en skola ska vara lugn och trygg och att vi har höga förväntningar på alla elever oavsett bakgrund som gjort att vi levererat hög kvalitet i 28 år. Kvaliteten är varför vi har 223 800 registreringar i kö till våra skolor. Antagning genom kö, där den som ställer sig i kö först, är den som först blir erbjuden plats möjliggör att alla elever oavsett bakgrund och plånbok har möjlighet att börja på våra skolor. Närhetsprincipen däremot driver segregation då enbart de som har råd att bo i en viss skolas närhet kan gå där, och boendesegregationen är den största anledningen till skolsegregation i Sverige. Snittiden en elev står i kö till en av IES skolor är 2,5 år (nya skolor öppnar inte kön förrän ca 1,5 år före skolstart). I andra länder finns också valfrihet men där gäller valet privatskolor och föräldrarnas plånbok styr. 

Våra skolor har ett blandat elevunderlag och alla är välkomna till oss. Det är vår uppgift att utbilda och möta elevens behov för att kunna nå målen. 41 procent av eleverna i IES har utländsk bakgrund jämfört med rikets 26 procent. Idag går elever från 160 kommuner i våra 39 skolor. Våra skolor ligger mellan 30 och 130 i socioekonomiskt index, här återfinns 75 procent av landets skolor - oavsett huvudman. 25 procent av Sveriges elever går i skolor med högre index än 130. 

I inslaget nämns att TA gjort en vinst på sin investering i Internationella Engelska Skolan om 1 miljard kronor. Den uppgiften kommer från SVT, men vi vill betona   att det inte är pengar som tagits från Internationella Engelska Skolan och vår verksamhet utan TA har fått betalt från Paradigm för sina aktier i IES. Sedan grundandet 1993 har den absoluta huvuddelen av alla vinster i IES återinvesteras i befintliga och nya skolor, vilket också inslaget anger.  

Sverige behöver stärka kvaliteten i alla skolor. Oförmågan att se IES som en del av lösningen för inte Sverige närmare en lösning på vår kollektiva utmaning nämligen att få alla elever att nå målen under sin grundskoleutbildning. 

IES Helsingborg donating food to Hemlösas hus

IES Helsingborg donating food to Hemlösas hus

The holiday season is a time to care a bit more about others. Earlier this week IES Helsingborg changed to distance learning for grade 7-9, which meant that the school had 300 extra portions of food as the meals could not be cancelled with short notice. The school decided to donate the food for the remaining week to the local homeless shelter, Hemlösas hus in Helsingborg. This Friday, the shelter will have the school’s Julbord on the menu.

“We are always working with our students about kindness and to think of others. We are grateful for the privileges that we have and try to highlight an awareness of those who are less fortunate. We also work towards reducing food waste and taking care of our environment. By donating to the shelter, we lead by example. Helping our students and the wider community to show that even during difficult times, we can support others and make a difference” says Rachel Kjellman, principal at IES Helsingborg.

Together with the schools’ caterers SVEA Helsingborg, the school will continue to deliver meals for the whole week. At Hemlösas hus, the meals will help so many people and were received with joy and gratitude.

Students at IES Lund win Resterkocken

Students at IES Lund win Resterkocken

 

Can you make a meal with only what you have in the fridge? Liv and Elle from Internationella Engelska Skolan in Lund looked in their fridge at home and made a delicious meal. In fact, it was so good that they won the competition Resterkocken with their recipie, which was announced today.  

“We are so happy, it’s kind of proof that we can cook, which is a boost of confidence” says Elle.

A family of four people throws away just over one kilo of food every day. To reduce the waste, the annual competition Resterkocken wants to show that it is possible to use what’s left in the fridge and make great food without wastage. Liv and Elle’s vegetarian dish was inspired by the autumn, including artichokes, mushrooms and feta cheese.

”It’s so cool that we won. After we sent in our contribution, we forgot about it a little bit because of schoolwork. So now we are shocked and happy about the great conclusion by the judges. This means that we can do something fun with our class in the summer with the prize money.” says Liv.

The first prize is 10 000 Swedish crowns that the whole class can enjoy.

Dare to measure and discuss quality in Swedish schools

- We have high academic expectations of all of our students and know that a safe and orderly school environment is a prerequisite for helping students to achieve their full potential. We make a difference for our students at our schools every day. It is very positive that researchers can now prove the effect that IES has on students’ school results.  I am particularly pleased that the report shows that this applies to all students regardless of background. We are a school that welcomes everyone and 41% of students have an immigrant background compared with the Swedish national average of 26%, says Anna Sörelius Nordenborg, CEO of Internationella Engelska Skolan.

The quality of Swedish schools needs to be raised to provide all students with the opportunity to receive a good education. To this end, there must also be a shared definition of quality and a shared system of measurement. Today, education researcher Gabriel Heller-Sahlgren (London School of Economics)and Professor Henrik Jordahl (Örebro Universitet) for the Research Institute of Industrial Economics (IFN) published a Policy Paper that measures school quality using the metric of “value added”.

This Paper shows that IES has higher value added than municipal schools in Sweden and also other independent schools. This advantage also applies for students with an immigrant background and the advantage is, if anything, slightly higher among students with low-educated parents.

The value-added score is based on the results from the national tests in years six and nine and it measures how much better the students perform compared with what can be expected from their prior test scores and background characteristics.

The complete Policy Paper is published here and a summary in Swedish is available

Pages