News

IES and Eskilstuna Municipality Improve Fröslunda

IES and Eskilstuna Municipality Improve Fröslunda

IES and Eskilstuna Municipality will work together to make Fröslunda more attractive and increase levels of satisfaction and security.

IES has run a school in Fröslunda since 2006 and has now decided to expand the school to take on increased responsibility for the area while providing compulsory school students from preschool class up to grade nine with a safe school that focuses on providing all students, regardless of background, with the opportunity to reach their full potential.

When the extended school opens its doors in Autumn 2022, it will be divided into three age-groups. Primary years (lågstadiet), middle school (mellanstadiet) and senior school (högstadiet). In this way, a secure environment will be created for all students, while also providing fantastic new facilities designed to suit each year-group.

Jimmy Jansson (S), chairman of the Eskilstuna Municipal Council (Pictured above,right, with Damian Brunker, incoming principal of IES Eskilstuna) said: “The fact that Internationella Engelska Skolan has chosen to invest in Fröslunda and Eskilstuna feels like an important key for us as a municipality. This has been an opportunity that we in the majority have wanted to pursue for a few years and it feels unbelievably good that it has now been realised. IES is important for Eskilstuna but also for Fröslunda's continued development.”

The newly expanded school will take in around 1,200 students, including after-school care. The current senior school buildings will be renovated and rebuilt. A newly-built gym and a school yard that promotes activity for all ages will also be added.

Jörgen Stenquist, vice CEO of the Internationella Engelska Skolan said: “We are very proud to work with the municipality in taking on this responsibility. Our goal is that the improvement of Fröslunda and our school will help the whole community, creating greater integration by giving students from all over Eskilstuna access to a high-quality school with an international character. It will be a fantastic school building that provides an improved study and work environment.”

The focus on the school is part of a wider effort to strengthen Fröslunda, which the municipality is now driving.
 

Internationella Engelska Skolan to open a new school in Staffanstorp

Internationella Engelska Skolan to open a new school in Staffanstorp

Internationella Engelska Skolan, IES, has signed a rental agreement with Hemsö for a new school to be constructed in Staffanstorp. The school is scheduled to open at the start of the 2022/23 academic year.

Staffanstorp Municipality is developing a new district, Vikhem, in the south of the Municipality, where there are plans to build new housing as well as a school and preschool. IES Staffanstorp is planned to be a school with two parallel classes for grades F-9 for a total of 600 students. The school will be situated next to sports facilities and a new sports hall will also be built adjacent to the school. Provided all the necessary permits are obtained, the queue for IES Staffanstorp will open on 1 February 2021.

Anna Sörelius Nordenborg, CEO of Internationella Engelska Skolan, comments: "We look forward to working together with Staffanstorp Municipality and Hemsö to develop both the school and the area. Thanks to the freedom to choose a school in Sweden, we know that our schools are already popular among Staffanstorp residents so it is particularly gratifying that we can open a new school in the Municipality. We are proud of the trust placed in us and we look forward to contributing to the Municipality's education initiative with an international school of high quality."

"I know that Internationella Engelska Skolan shares many of the same values as Staffanstorp Municipality - an orderly environment, results and the high value of a quality education. IES will also provide the residents of our municipality with an additional option when it comes to choosing a school. That is why I am pleased to welcome IES as a partner of the Municipality for the future of our children," says Christian Sonesson, Chair of the Municipal Board (Moderate Party), Staffanstorp Municipality.

The contract is conditional on being granted a building permit. Permission from the Swedish Schools Inspectorate has already been obtained.

Vem ska bygga och driva de nya skolor som behövs i Sverige?

Vem ska bygga och driva de nya skolor som behövs i Sverige?

Den politiker som vill förändra hur svensk skola ska finansieras och vilka villkor som ska gälla är också svaret skyldig till hur ekvationen ska gå ihop, skriver Anna Sörelius Nordenborg, VD Internationella Engelska Skolan, på Dagens Samhälles debattplats där texten finns publicerad.

De kommande 15 åren väntas antalet grundskoleelever öka med fler än 100 000. Det betyder att det behövs flera hundra nya skolor. Det är en stor utmaning för Sveriges kommuner och ett stort investeringsåtagande för den svenska modellen. Men uppgiften är vare sig förhandlingsbar eller valfri. Hur denna uppgift ska lösas är ytterst en politisk fråga som kräver ledarskap, tydlighet och långsiktighet.

Internationella Engelska Skolan (IES) har i dag 37 skolor, 27 000 elever och över 200 000 intresserade av en skolplats för framtiden. Vi kan och vill vara med som en del av lösningen på den stora utmaning som Sverige står inför. För att göra det behövs tydliga och lika regler för skolhuvudmän både när det gäller hur skolan ska drivas men också hur framtida skolor ska kunna utvecklas. IES har aldrig och kommer aldrig kräva några särskilda förmåner. Det vore direkt förödande att ha en sådan affärsmodell. Däremot ser vi positivt på att fortsätta växa eftersom vi vet att IES skolor gör stor skillnad för barn och unga varje dag. Den skillnaden kommer från våra höga akademiska ambitioner och engagerade medarbetare.

Det är våra elever som driver oss i vårt uppdrag. Det är för dem som IES finns och verkar. Det är för deras skull vi vill expandera och fortsätta erbjuda en kvalitativ utbildning, trygghet och en sann tvåspråkighet. Inte för att konkurrera med andra eller göra kortsiktiga vinster. Tvärtom. IES etablerar sig bara i kommuner där vår profil efterfrågas, där lika villkor inte bara är ett uttryck utan ett arbetssätt och där vi ser att vi kan finnas under lång tid. Vi samverkar med kommuner med olika politiska majoriteter från Landskrona i söder till Skellefteå i norr.

En ny grundskola är en stor och viktig investering. Inte bara för barnen som kommer att gå där, personalen som kommer att jobba där utan för hela kommunen. Men den är inte gratis oavsett vem som bygger eller driver den. Det rör sig om en byggkostnad på upp till 500 miljoner kronor och ett hyresåtagande på lika mycket under 20 år. Sedan tillkommer ytterligare kostnader på 10–20 miljoner kronor för att öppna och utrusta skolan. En nystartad skola går inte runt ekonomiskt de första åren. 

För att lösa den stora utmaning av nya skolor som Sverige står inför behöver man inte bara klara av investeringen utan också förstå premisserna för hur dagens system är uppbyggt. I Trelleborg planerar vi tillsammans med kommunen att öppna en ny skola för att möta det stora behovet av fler skolplatser.

Vi avser att skriva ett tjugoårigt avtal där vi står för hela risken. Även om intresset för IES skolor är stort så är fulla klasser ingen naturlag. Det kommer efter att i många år leverera utbildning av hög kvalitet och att varje år fortsätta göra det. Under våra 27 år har vi aldrig lagt ner en skola eller förväntat oss att någon annan ska ta ansvar för våra skolor eller elever.

Baserat på lika villkor oavsett huvudman ska skolan finansieras av skolpeng beräknad med den snitthyra som finns för befintliga skollokaler i kommunen. Om en kommun har gamla och eftersatta lokaler är snitthyran följaktligen låg och för att möjliggöra nya skolor har lagstiftaren givit utrymme för så kallad faktiskt hyresersättning. Det är inte en krona i subvention eller rabatt i den ekvationen utan en lagriktig och nödvändig finansiering.

Och för att vara tydlig – av ersättningen för faktisk hyra blir det ingen vinst för IES. Den går krona för krona till att betala hyra. Faktisk hyresersättning kan användas oavsett om kommunen eller en friskola driver den nybyggda skolan. Sveriges kommuner och regioner rekommenderar också denna lösning just för att möjliggöra för nya skolor. 

Den politiker som vill förändra hur svensk skola ska finansieras och vilka villkor som ska gälla är också svaret skyldig till hur ekvationen ska gå ihop. All offentligt finansierad verksamhet ska självklart granskas, så även IES, men att utan faktakoll smutskasta samt ifrågasätta hederliga och engagerade kommunpolitiker och skolor för att de tillsammans försöker att lösa en av Sveriges viktigaste uppgifter är inte bara anmärkningsvärt utan hotar också framtidens utbildning för hundratusentals elever.

Anna Sörelius Nordenborg
VD Internationella Engelska Skolan

Förslagen ger mer pengar till dåliga skolor

Det är med förvåning vi tar del av förslagen i Björn Åstrands utredning. Förslagen går ut på att begränsa elevernas valfrihet, bygga ut en omfattande skolbyråkrati, straffa friskolor och premiera dåligt fungerande skolor, skriver vd:ar för friskolekoncerner.

Den i skolvärlden länge efterlängtade statliga utredning av för ökad likvärdighet i skolan blev en besvikelse.

Länge har det pågått en viktig debatt om segregation och bristande likvärdighet i skolan. Det är ett problem när elever på grund av faktorer de själva inte kan råda över får sämre förutsättningar att nå sina kunskapsmål och göra livsval. Den statliga utredning för ökad likvärdighet i skolan som Björn Åstrand överlämnat till regeringen skulle vara ett viktigt första steg för att öka likvärdigheten.

Så blev det inte. Till att börja med har utredningen misslyckats med sitt mest grundläggande uppdrag. I utredarens uppdrag ingick att titta på hur finansieringen tar hänsyn till elevers behov, skolors förutsättningar för en likvärdig utbildning och om resursskillnader påverkar kunskapsresultaten. Om det visar sig att resursskillnaderna behöver minska för att förbättra kunskapsresultaten så skulle åtgärder föreslås. Åstrand konstaterar själv att det inte går att visa att resursskillnaderna påverkar kunskapsresultaten men kommer trots det med en rad genomgripande förslag.

Ett av förslaget är att kommuner efter egen beräkning ska kunna göra avdrag på skolpengen för friskolor baserat på kostnader för skolplikt. Men kommunens myndighetskostnad ingår inte i beräkningsunderlaget för skolpengen i dag, detta efter ett förtydligande av Alliansregeringen 2010. När utredningen nu ändå föreslår ett sådant avdrag straffar man elever som väljer en friskola genom en lägre skolpeng. Det är ett grundskott mot likvärdigheten. Dessutom är det ett brott mot lika villkorsprincipen för huvudmännen. Om till exempel 10 procent av skolpengen skulle tas bort för friskolor går ekvationen inte ihop. Det skulle kunna leda till att 400 000 elever blir av med sina skolplatser.

Ytterligare ett huvudförslag är nya statliga myndigheter, en form av landsting för skolbyråkrater. Regionala skolmyndigheter med många uppdrag som bland annat ska ansvara för skolvalet och övervaka skolornas elevsammansättning. Det är uppenbart att detta skulle öka byråkratin och administrationen utan att ha någon positiv effekt på undervisningens kvalitet.

Förslaget om elevsammansättning avspeglar också ett synsätt där likvärdighet ses som synonymt med en likartad elevsammansättning. Vi vänder oss mot en sådan syn, som dessutom strider mot läroplanens uttolkning av begreppet likvärdighet. Frågan om likvärdighet måste ta sin utgångspunkt i det kompensatoriska uppdraget och elevens behov. Kunskapsresultaten styrs inte av en naturlag om hur elevsammansättningen ser ut, utan av vilka insatser som görs för att nå desamma. Att dessutom åtgärderna för att öka blandningen av elever ska vara regionaliserad får anses högst tveksamt ur ett likvärdighetsperspektiv.

Som ett instrument för de regionala myndigheterna att skapa en större blandning av elever vill utredningen förbjuda dagens köer och istället låta lotten kunna avgöra. Även det är feltänkt. Forskning visar att lottning riskerar att få människor att känna uppgivenhet och maktlöshet när den egna handlingen inte kan påverka ens utfall.

Ett system där en elev mot sin vilja, genom lottning, används för att reglera socioekonomiska faktorer riskerar att undergräva drivkrafterna för att anstränga sig i skolan. Vi ifrågasätter starkt legitimiteten i ett system som innebär att exempelvis barn till invandrare som bor i invandrartäta områden direkt eller indirekt hindras från att gå i skolor i andra områden.

Utgångspunkten kan inte vara att betrakta familjer som väljer skola som ett problem. Istället måste åtgärderna riktas mot de som inte väljer skola alls. Utredningens förslag om ett allmänt skolval är bra, men det behöver också genomföras i praktiken för att få effekt.

Ett generellt kvotsystem – där elever ges förtur – har dålig förankring hos allmänheten. I en Demoskop-undersökning genomförd tidigare i år, anser 57 procent av de tillfrågade att det är en dålig idé med kvoter, endast 17 procent är för. Samma undersökning visar att även lottning saknar stöd. 29 procent anser det är en bra idé för antagning till grundskolan, 44 procent att det är en dålig.

Fokus på elevers sociala bakgrund avspeglas också i utredningens förslag om hur resurser hårdare ska styras till vissa skolor. Självklart ska skolor i utsatta områden ha mer resurser, men så är det redan idag. Alla som arbetar inom skolans värld vet att rätt använda resurser är avgörande. Men när resurser inte kopplas till hur bra skolor faktiskt fungerar slår det fel. I praktiken betyder det att det kommer finnas ekonomiska incitament för att skolor ska fungera dåligt.

För oss är det tydligt att problemet för likvärdigheten inte är de populära skolorna med goda kunskapsresultat. Sverige har däremot alldeles för många dåliga skolor. Kvaliteten på många skolor i de så kallade utsatta områdena har dessutom utvecklats negativt. Många av dem drivs av kommunala huvudmän. Utredningen lämnar på detta område inga konkreta förslag. Vi törs lova att det inte kommer hjälpa att tvinga vissa elever att gå där och ge mer pengar till det som inte fungerar.

Varken i denna utredning eller i debatten i övrigt ses heller populära sökta friskolor som en del av lösningen. Vi vill vända på tankesättet. I den mån inte alla får plats i en skola bör huvudspåret vara att arbeta med hur skolan ska kunna utöka antalet platser. Men då krävs en översyn och effektivisering av vissa tillståndsprocesser.

Från friskolornas sida ser vi stora möjligheter att bryta segregationen och öka likvärdigheten i svensk skola utan att minska på valfriheten. Med dagens ordning får barn till välinformerade föräldrar en fördel mot andra barn. Så borde det inte vara. Genom att göra obligatoriskt skolval som en självklar del av föräldraskapet skulle mycket kunna förbättras. Detta i kombination med en hårdare inspektion där dåliga skolor antingen åtgärdas eller läggs ner skulle göra mycket för likvärdigheten i den svenska skolan. Det krävs inte en stor myndighetsreform för att åstadkomma detta, utan tydligt fokus på kunskap. Något annat har inte Sverige eller Sveriges elever tid att vänta på.

Ulla Hamilton
vd Friskolornas riksförbund
Anita Westerberg
vd Hudikskolan
Marcus Strömberg
vd AcadeMedia
Anna Sörelius Nordenborg
vd Internationella Engelska skolan
Fredrik Lindgren
vd Kunskapsskolan

Artikeln publicerades på SVDs debattsida 27 april.

Internationella Engelska Skolan to open a new school in Trelleborg

Internationella Engelska Skolan to open a new school in Trelleborg

Internationella Engelska Skolan, IES, has signed a lease with Hemsö for a new school to be constructed in Trelleborg. The school is scheduled to open August 2022.

Trelleborg Municipality has, as part of its urban development planning, identified a need to strengthen integration and school results in the Fagerängen area and to increase the freedom of choice for students in Trelleborg. Internationella Engelska Skolan will be located just north of Fagerängen and adjacent to a municipal school. The municipality has chosen a location and size for the school that corresponds to the municipality's needs. When fully developed, the school will accommodate approximately 700 students in grades F-9. Provided all the necessary permits are obtained, the queue for IES Trelleborg will open on 1 February 2021.

Anna Sörelius Nordenborg, CEO of Internationella Engelska Skolan, comments: "We look forward to being part Trelleborg's regeneration of the Fagerängen area and providing greater opportunities for students to influence their future. Our new school in Trelleborg is an excellent example of how independent schools and municipalities can work together to strengthen school results and integration. IES has signed a 20-year lease agreement where IES takes on the full risk, i.e. there is no clause where we can leave the school early. We are proud of the trust placed in us and we look forward to contributing to the municipality's education initiative with a school of high quality and international profile."

"Schools and education is a key area for the municipality. It is important that our young people have more options so that they can build an even stronger future for themselves - this is a real milestone for the municipality," says Mikael Rubin, Chair of the Municipal Board (Moderate Party), Trelleborg Municipality.

Pages