News

Internationella Engelska Skolan öppnar en ny skola i Staffanstorp

Internationella Engelska Skolan öppnar en ny skola i Staffanstorp

Internationella Engelska Skolan, IES, har tecknat hyresavtal med Hemsö om nybyggnation av en ny skola i Staffanstorp. Skolan beräknas öppna till starten av läsåret 2022/23.

Staffanstorps kommun utvecklar en ny stadsdel, Vikhem, i södra delen av kommunen. Här planeras för både nya bostäder, skola och förskola. IES Staffanstorp planeras bli en tvåparallellig F-9 skola med fritids för totalt 600 elever. Skolan ligger intill ett idrottsområde och det kommer även att byggas en ny idrottshall intill skolan. Kön till IES Staffanstorp kommer under förutsättning att alla tillstånd erhålls att öppna 1 februari 2021.

Anna Sörelius Nordenborg, VD för Internationella Engelska Skolan kommenterar: ”Vi ser fram emot att samarbeta med Staffanstorps kommun och Hemsö för att utveckla både skolan och området. Tack vare det fria skolvalet vet vi att Staffanstorpsbor redan idag uppskattar våra skolor och det är därför extra roligt att kunna öppna en ny skola i kommunen. Vi är stolta över det förtroende vi fått och ser fram emot att bidra till kommunens utbildningssatsning med en internationellt präglad skola av hög kvalitet.”

”Jag känner att Internationella Engelska Skolan står för många liknande värden som Staffanstorps kommun. Ordning och reda, resultat och det höga värdet av kvalitativ utbildning. De tillför också ytterligare en möjlighet för våra kommuninvånare att välja skola. Därför välkomnar jag IES till kommunen som en samarbetspartner för våra barns framtid", säger Christian Sonesson, kommunstyrelsens ordförande (M), Staffanstorps kommun.

Avtalet är villkorat att bygglov erhålls. Tillstånd från Skolinspektionen finns sedan tidigare.

Vem ska bygga och driva de nya skolor som behövs i Sverige?

Vem ska bygga och driva de nya skolor som behövs i Sverige?

Den politiker som vill förändra hur svensk skola ska finansieras och vilka villkor som ska gälla är också svaret skyldig till hur ekvationen ska gå ihop, skriver Anna Sörelius Nordenborg, VD Internationella Engelska Skolan, på Dagens Samhälles debattplats där texten finns publicerad.

De kommande 15 åren väntas antalet grundskoleelever öka med fler än 100 000. Det betyder att det behövs flera hundra nya skolor. Det är en stor utmaning för Sveriges kommuner och ett stort investeringsåtagande för den svenska modellen. Men uppgiften är vare sig förhandlingsbar eller valfri. Hur denna uppgift ska lösas är ytterst en politisk fråga som kräver ledarskap, tydlighet och långsiktighet.

Internationella Engelska Skolan (IES) har i dag 37 skolor, 27 000 elever och över 200 000 intresserade av en skolplats för framtiden. Vi kan och vill vara med som en del av lösningen på den stora utmaning som Sverige står inför. För att göra det behövs tydliga och lika regler för skolhuvudmän både när det gäller hur skolan ska drivas men också hur framtida skolor ska kunna utvecklas. IES har aldrig och kommer aldrig kräva några särskilda förmåner. Det vore direkt förödande att ha en sådan affärsmodell. Däremot ser vi positivt på att fortsätta växa eftersom vi vet att IES skolor gör stor skillnad för barn och unga varje dag. Den skillnaden kommer från våra höga akademiska ambitioner och engagerade medarbetare.

Det är våra elever som driver oss i vårt uppdrag. Det är för dem som IES finns och verkar. Det är för deras skull vi vill expandera och fortsätta erbjuda en kvalitativ utbildning, trygghet och en sann tvåspråkighet. Inte för att konkurrera med andra eller göra kortsiktiga vinster. Tvärtom. IES etablerar sig bara i kommuner där vår profil efterfrågas, där lika villkor inte bara är ett uttryck utan ett arbetssätt och där vi ser att vi kan finnas under lång tid. Vi samverkar med kommuner med olika politiska majoriteter från Landskrona i söder till Skellefteå i norr.

En ny grundskola är en stor och viktig investering. Inte bara för barnen som kommer att gå där, personalen som kommer att jobba där utan för hela kommunen. Men den är inte gratis oavsett vem som bygger eller driver den. Det rör sig om en byggkostnad på upp till 500 miljoner kronor och ett hyresåtagande på lika mycket under 20 år. Sedan tillkommer ytterligare kostnader på 10–20 miljoner kronor för att öppna och utrusta skolan. En nystartad skola går inte runt ekonomiskt de första åren. 

För att lösa den stora utmaning av nya skolor som Sverige står inför behöver man inte bara klara av investeringen utan också förstå premisserna för hur dagens system är uppbyggt. I Trelleborg planerar vi tillsammans med kommunen att öppna en ny skola för att möta det stora behovet av fler skolplatser.

Vi avser att skriva ett tjugoårigt avtal där vi står för hela risken. Även om intresset för IES skolor är stort så är fulla klasser ingen naturlag. Det kommer efter att i många år leverera utbildning av hög kvalitet och att varje år fortsätta göra det. Under våra 27 år har vi aldrig lagt ner en skola eller förväntat oss att någon annan ska ta ansvar för våra skolor eller elever.

Baserat på lika villkor oavsett huvudman ska skolan finansieras av skolpeng beräknad med den snitthyra som finns för befintliga skollokaler i kommunen. Om en kommun har gamla och eftersatta lokaler är snitthyran följaktligen låg och för att möjliggöra nya skolor har lagstiftaren givit utrymme för så kallad faktiskt hyresersättning. Det är inte en krona i subvention eller rabatt i den ekvationen utan en lagriktig och nödvändig finansiering.

Och för att vara tydlig – av ersättningen för faktisk hyra blir det ingen vinst för IES. Den går krona för krona till att betala hyra. Faktisk hyresersättning kan användas oavsett om kommunen eller en friskola driver den nybyggda skolan. Sveriges kommuner och regioner rekommenderar också denna lösning just för att möjliggöra för nya skolor. 

Den politiker som vill förändra hur svensk skola ska finansieras och vilka villkor som ska gälla är också svaret skyldig till hur ekvationen ska gå ihop. All offentligt finansierad verksamhet ska självklart granskas, så även IES, men att utan faktakoll smutskasta samt ifrågasätta hederliga och engagerade kommunpolitiker och skolor för att de tillsammans försöker att lösa en av Sveriges viktigaste uppgifter är inte bara anmärkningsvärt utan hotar också framtidens utbildning för hundratusentals elever.

Anna Sörelius Nordenborg
VD Internationella Engelska Skolan

Förslagen ger mer pengar till dåliga skolor

Det är med förvåning vi tar del av förslagen i Björn Åstrands utredning. Förslagen går ut på att begränsa elevernas valfrihet, bygga ut en omfattande skolbyråkrati, straffa friskolor och premiera dåligt fungerande skolor, skriver vd:ar för friskolekoncerner.

Den i skolvärlden länge efterlängtade statliga utredning av för ökad likvärdighet i skolan blev en besvikelse.

Länge har det pågått en viktig debatt om segregation och bristande likvärdighet i skolan. Det är ett problem när elever på grund av faktorer de själva inte kan råda över får sämre förutsättningar att nå sina kunskapsmål och göra livsval. Den statliga utredning för ökad likvärdighet i skolan som Björn Åstrand överlämnat till regeringen skulle vara ett viktigt första steg för att öka likvärdigheten.

Så blev det inte. Till att börja med har utredningen misslyckats med sitt mest grundläggande uppdrag. I utredarens uppdrag ingick att titta på hur finansieringen tar hänsyn till elevers behov, skolors förutsättningar för en likvärdig utbildning och om resursskillnader påverkar kunskapsresultaten. Om det visar sig att resursskillnaderna behöver minska för att förbättra kunskapsresultaten så skulle åtgärder föreslås. Åstrand konstaterar själv att det inte går att visa att resursskillnaderna påverkar kunskapsresultaten men kommer trots det med en rad genomgripande förslag.

Ett av förslaget är att kommuner efter egen beräkning ska kunna göra avdrag på skolpengen för friskolor baserat på kostnader för skolplikt. Men kommunens myndighetskostnad ingår inte i beräkningsunderlaget för skolpengen i dag, detta efter ett förtydligande av Alliansregeringen 2010. När utredningen nu ändå föreslår ett sådant avdrag straffar man elever som väljer en friskola genom en lägre skolpeng. Det är ett grundskott mot likvärdigheten. Dessutom är det ett brott mot lika villkorsprincipen för huvudmännen. Om till exempel 10 procent av skolpengen skulle tas bort för friskolor går ekvationen inte ihop. Det skulle kunna leda till att 400 000 elever blir av med sina skolplatser.

Ytterligare ett huvudförslag är nya statliga myndigheter, en form av landsting för skolbyråkrater. Regionala skolmyndigheter med många uppdrag som bland annat ska ansvara för skolvalet och övervaka skolornas elevsammansättning. Det är uppenbart att detta skulle öka byråkratin och administrationen utan att ha någon positiv effekt på undervisningens kvalitet.

Förslaget om elevsammansättning avspeglar också ett synsätt där likvärdighet ses som synonymt med en likartad elevsammansättning. Vi vänder oss mot en sådan syn, som dessutom strider mot läroplanens uttolkning av begreppet likvärdighet. Frågan om likvärdighet måste ta sin utgångspunkt i det kompensatoriska uppdraget och elevens behov. Kunskapsresultaten styrs inte av en naturlag om hur elevsammansättningen ser ut, utan av vilka insatser som görs för att nå desamma. Att dessutom åtgärderna för att öka blandningen av elever ska vara regionaliserad får anses högst tveksamt ur ett likvärdighetsperspektiv.

Som ett instrument för de regionala myndigheterna att skapa en större blandning av elever vill utredningen förbjuda dagens köer och istället låta lotten kunna avgöra. Även det är feltänkt. Forskning visar att lottning riskerar att få människor att känna uppgivenhet och maktlöshet när den egna handlingen inte kan påverka ens utfall.

Ett system där en elev mot sin vilja, genom lottning, används för att reglera socioekonomiska faktorer riskerar att undergräva drivkrafterna för att anstränga sig i skolan. Vi ifrågasätter starkt legitimiteten i ett system som innebär att exempelvis barn till invandrare som bor i invandrartäta områden direkt eller indirekt hindras från att gå i skolor i andra områden.

Utgångspunkten kan inte vara att betrakta familjer som väljer skola som ett problem. Istället måste åtgärderna riktas mot de som inte väljer skola alls. Utredningens förslag om ett allmänt skolval är bra, men det behöver också genomföras i praktiken för att få effekt.

Ett generellt kvotsystem – där elever ges förtur – har dålig förankring hos allmänheten. I en Demoskop-undersökning genomförd tidigare i år, anser 57 procent av de tillfrågade att det är en dålig idé med kvoter, endast 17 procent är för. Samma undersökning visar att även lottning saknar stöd. 29 procent anser det är en bra idé för antagning till grundskolan, 44 procent att det är en dålig.

Fokus på elevers sociala bakgrund avspeglas också i utredningens förslag om hur resurser hårdare ska styras till vissa skolor. Självklart ska skolor i utsatta områden ha mer resurser, men så är det redan idag. Alla som arbetar inom skolans värld vet att rätt använda resurser är avgörande. Men när resurser inte kopplas till hur bra skolor faktiskt fungerar slår det fel. I praktiken betyder det att det kommer finnas ekonomiska incitament för att skolor ska fungera dåligt.

För oss är det tydligt att problemet för likvärdigheten inte är de populära skolorna med goda kunskapsresultat. Sverige har däremot alldeles för många dåliga skolor. Kvaliteten på många skolor i de så kallade utsatta områdena har dessutom utvecklats negativt. Många av dem drivs av kommunala huvudmän. Utredningen lämnar på detta område inga konkreta förslag. Vi törs lova att det inte kommer hjälpa att tvinga vissa elever att gå där och ge mer pengar till det som inte fungerar.

Varken i denna utredning eller i debatten i övrigt ses heller populära sökta friskolor som en del av lösningen. Vi vill vända på tankesättet. I den mån inte alla får plats i en skola bör huvudspåret vara att arbeta med hur skolan ska kunna utöka antalet platser. Men då krävs en översyn och effektivisering av vissa tillståndsprocesser.

Från friskolornas sida ser vi stora möjligheter att bryta segregationen och öka likvärdigheten i svensk skola utan att minska på valfriheten. Med dagens ordning får barn till välinformerade föräldrar en fördel mot andra barn. Så borde det inte vara. Genom att göra obligatoriskt skolval som en självklar del av föräldraskapet skulle mycket kunna förbättras. Detta i kombination med en hårdare inspektion där dåliga skolor antingen åtgärdas eller läggs ner skulle göra mycket för likvärdigheten i den svenska skolan. Det krävs inte en stor myndighetsreform för att åstadkomma detta, utan tydligt fokus på kunskap. Något annat har inte Sverige eller Sveriges elever tid att vänta på.

Ulla Hamilton
vd Friskolornas riksförbund
Anita Westerberg
vd Hudikskolan
Marcus Strömberg
vd AcadeMedia
Anna Sörelius Nordenborg
vd Internationella Engelska skolan
Fredrik Lindgren
vd Kunskapsskolan

Artikeln publicerades på SVDs debattsida 27 april.

Internationella Engelska Skolan öppnar en ny skola i Trelleborg

Internationella Engelska Skolan öppnar en ny skola i Trelleborg

Internationella Engelska Skolan, IES, har tecknat hyresavtal med Hemsö om nybyggnation av en ny skola i Trelleborg. Skolan beräknas öppna augusti 2022.

Trelleborgs kommun har som en del av sin stadsutvecklingsplanering identifierat ett behov av att  förstärka integration och skolresultat i området Fagerängen samt öka valfriheten för eleverna i Trelleborg. Internationella Engelska Skolan kommer att vara belägen strax norr om Fagerängen och intill en kommunal skola. Kommunen har valt ut plats och storlek på skolan för att svara upp till de behov som kommunen har. Skolan planeras när den är fullt utbyggd att ha 700 elever i årskurserna F-9 samt fritids. Kön till IES Trelleborg kommer under förutsättning att alla tillstånd erhålls att öppna 1 februari 2021.

Anna Sörelius Nordenborg, VD för Internationella Engelska Skolan kommenterar: "Vi ser fram emot att vara del av den nysatsning som Trelleborg gör på området Fagerängen och att ge ökad möjlighet för eleverna att påverka sin framtid. Vår kommande skola i Trelleborg är ett utmärkt exempel på hur friskolor och kommun kan arbeta tillsammans för att förstärka skolresultat och integration. IES gör ett 20-årigt hyresåtagande där IES tar hela risken, dvs det finns ingen klausul att kunna lämna skolan i förtid. Vi är stolta över det förtroende vi fått och ser fram emot att bidra till kommunens utbildningssatsning med en internationellt präglad skola av hög kvalitet."

"Skola och utbildning är en av kommunens viktigaste arbetsområden. Att våra ungdomar har fler valmöjligheter för att kunna stå ännu starkare för framtiden är viktigt - detta är en riktig milstolpe för kommunen", säger Mikael Rubin, kommunstyrelsens ordförande (M), Trelleborgs kommun.

En IES-elev vid fronten av virusforskningen

En IES-elev vid fronten av virusforskningen

Häromdagen kom ett samtal från en forskare på Stanford i Kalifornien till Barbara Bergström, Engelska Skolans grundare. Det var från en gammal elev, Nicole Nova. Hon hade intressanta saker att berätta i dessa coronatider.

Nicole håller på att slutföra sin doktorsavhandling, som handlar om villkoren för att sjukdomar hos en art ska överföras till människa eller andra arter. Ett mer relevant ämne i dessa tider är svårt att tänka sig. Nicoles forskning gäller primärt valpsjuka, den virussjukdom som drabbar hundar. När viruset muterar och överförs till andra djur, som björn, fjällräv, varg eller tiger, får det förödande följder. Hos vargar leder det till 80 procents dödlighet för valpar och 50 procents dödlighet bland vuxna djur, berättar Nicole.

Nicole utför det mesta av sin forskning på djur från Alaska. Hennes särskilda inriktning är att studera såväl egenskaperna hos muterande virus som de förutsättningar i miljön som bidrar till att sjukdomar sprids. Hon motiveras också av att bidra till att rädda utrotningshotade djur.

Rävar i Alaska kan låta långt från fladdermöss i Wuhan i Kina. Men, säger Nicole, ”vem vet vad som drabbar oss nästa gång”. Även om man stänger ner de marknader i Kina där en rad pandemier startat, och det borde göras fastslår Nicole, kommer risken av transmission av virus mellan djur och människa alltid att finnas med oss.

Isolerad från sitt lab på Stanford under coronakrisen har Nicole också medverkat i ett team som utvecklat en app för att kunna följa symptom och smittspridning av COVID-19.

Nicole gick åttonde och nionde klass på Engelska Skolan i Gubbängen åren 2002-2004, första året med Barbara som rektor. Hon fortsatte sedan på Internationella Engelska Gymnasiet, och tog våren 2007 studenten med toppbetyg i alla ämnen. Vad betydde åren på Engelska Skolan för att hon med sådant självförtroende vågade ge sig ut i världen?

-Mycket, svarar Nicole. – Jag hade svårt med engelskan i början, men med hjälp också av Sandy Schafers sommarkurs kom engelskan snart att kännas som ett andra modersmål (Ms. Schafer blev sedan rektor på IES Hässelby och är i dag rektor på en IES-skola i Spanien). Jag stimulerades sedan till att gå vidare och forska av två fantastiska, disputerade lärare: Tamarra Elmfors och Thomas Schafer. De tipsade mig också om att jag kunde gå en sommarkurs i medicinsk forskning på Karolinska Institutet. Jag sökte vidare till MIT:s sommarforskarskola i Boston, och kom så över till USA.

Rektor under Nicoles slutår på gymnasiet var Dr. Margret Benedicz, nu rektor för IES Skärholmen.

Nicole har en bred utbildning bakom sig, fram till sin kommande doktorsexamen. Hon utbildade sig först till färdig tandläkare i Sverige och i USA, läste matematik och statistik på KTH och tog en Master-examen i statistiska metoder på MIT. Hon blev sedan antagen för forskarutbildning på flera av de ledande amerikanska universiten, och valde Stanford.

Nicole känner fortfarande för sin gamla skola, som katapultade henne ut i världen. Goda kunskaper, ”command of the English language”, träning att arbeta målmedvetet samt skolans ständiga budskap: ”You can do it; go for it; the world is open for you”. Nicole är en av många ungdomar som genom åren på IES fått med sig de redskap och det självförtroende som kan föra dem hur långt de själva vill.

Som så många av dem bärs Nicole också av en stark idealitet, att uträtta något med verklig mening, som bidrar till att göra världen bättre. Nu lever vi i virusets skugga. Nicole, en gammal IES-elev, befinner sig vid forskningsfronten!

Hans Bergström

Sidor