Barbara Bergström svarar på SvD artikelserie

(The following text is presented in Swedish as it is a response which has been formulated in Swedish to reporting in the Swedish press.)

Svenska Dagbladet har under den senaste veckan publicerat en serie artiklar av sin skolreporter Karin Thurfjell riktade mot Internationella Engelska Skolan. Artiklarna har byggt på vanliga, dåligt underbyggda, påståenden om friskolor i allmänhet och Internationella Engelska Skolan i synnerhet. I ett svar till tidningen bemöter Barbara Bergström, skolans grundare, kritiken. Hon påminner också om det omdöme som SvD:s chefredaktör gav om Internationella Engelska Skolan så sent som i maj i år, när hon fick pris av tidningen. IES har, skrev chefredaktören då, "med högsta betyg i utförandet lyckats skapa studiero för eleverna, nytta för samhället och bidragit till att Sverige står bättre rustat för framtiden."

SvD har vägrat publicera Barbara Bergströms inlägg. Men här finns det i sin helhet:

SvD i maj: ”IES har bidragit till att Sverige står bättre rustat för framtiden”

Svenska Dagbladet har nu drivit en dryg veckas omfattande kampanj på nyhetsplats mot friskolor i allmänhet och Internationella Engelska Skolan i synnerhet. Det har skett med ensidighet, byggt på alla de påståenden som brukar komma från de organisationer som är emot oss. Ingen som helst belysning har skett av hur skolorna faktiskt fungerar ifråga om ledarskap, ordning, effektiv användning av lektionstiden och andra faktorer som inverkar på en skolas resultat. Henrik Jordahls studier av ledarskap i skolan, Maria Jarls med flera undersökning av vad som leder till framgång för en skola har helt negligerats. Tesen är att elevkårens sammansättning och insatsresurserna avgör utfallet. Denna uppfattning stöds inte av väsentlig ny forskning.

Några korrigerande fakta om Internationella Engelska Skolan:

- Glädjebetyg. IES har inte någon kultur av ”glädjebetyg”. Statistiska Centralbyrån gjorde i augusti 2018 en analys baserad på samma individer som både fått slutbetyg från nian och deltagit i de nationella proven. Den visar entydigt att IES inte har betygsinflation i kärnämnena matematik, engelska och svenska. Att analysera individdata är betydligt mer tillförlitligt än de skolnivådata som SvD åberopar. Tidningen har haft tillgång till SCB:s analys innan artiklarna skrevs, men fortsätter ändå upprepa det felaktiga påståendet. 

Stockholmsprovet i matematik har också belagt att de slutbetyg som eleverna erhållit från våra grundskolor i Stockholm väl motsvaras av vad eleverna faktiskt kan. En jämförelse, för alla IES-skolor, mellan individers resultat på de nationella proven i åk 6 och i åk 9 tre år senare visar på större förbättring under tre år än i jämförbara skolor, en positiv skoleffekt som är oberoende av elevers sociala bakgrund.

SCB har också tagit fram data över de 100 grundskolor som visar högst skillnad i betygspoäng mellan de nationella proven och slutbetyg från grundskolan. På dessa listor två år i följd finns 16 kommunala skolor och tre friskolor. Inte en enda IES-skola finns med på 100-listan över betygsinflation något av åren.

- Behöriga lärare. En högre andel av lärarna i IES-skolorna har pedagogisk lärarexamen, från Sverige eller utomlands, än snittet för skolor i landet. Andelen för IES var senaste läsåret 86 procent. Snittet för alla grundskolor var 79 procent.

- Lärartäthet.Måttet är fullständigt oanvändbart som uttryck för skolkvalitet. Bra skolor kan fylla klasserna och får därmed, statistiskt sett, fler elever per lärare, dvs lägre lärartäthet. Skolor som brister i ordning på lektionerna tvingas kompensera med extralärare, vilket ger utslag i högre lärartäthet. Byskolor med få elever redovisas automatiskt med hög lärartäthet, utan att det på något sätt återspeglas i bättre skolresultat.

- Lärarlöner. IES har inte lägre lärarlöner än normalt för skolor i Sverige, särskilt inte när man tar hänsyn tlll att medelåldern för våra lärare är hela sju år lägre än för skolor nationellt. Enligt SCB:s statistik har lärare i ålderspannet 35-44 år drygt 3000 kronor högre lön per månad än lärare i åldersspannet 25-34 år – en naturlig löneutveckling med fler år i yrket. Medianåldern för våra utländska lärare är 32 år, för våra svenska lärare 39 år. Till denna effekt av åldersskillnad kommer att Skolverket har tolkat skollagen så att våra många utländska lärare i ämnet engelska utesluts från rätten till såväl förstelärartillägg som lärarlönelyft. Vi har under två år försökt bryta den statliga diskrimineringen av en viktig grupp utländska lärare i våra skolor, hittills utan framgång. Den är helt omotiverad och orättfärdig. En tredje viktig faktor är självfallet att svår brist på lärare i vissa ämnen – som svenska, samhällskunskap och speciallärare - lett till extra löneglidning för dessa kategorier av lärare. Det är en ren marknadseffekt, som ingen undkommer.

Viktigt att notera är också att IES ligger högt i löner för rektorer, vilket speglar vår övertygelse om ledarskapets betydelse för hur väl skolor fungerar.

-Elever med invandrarbakgrund. Hela 38 procent av IES elever har utländsk bakgrund, att jämföra med 24 procent för kommunala skolor. Statistik från slutåret i grundskolan kan inte, som SvD gjort, användas för att visa andelen nyanlända i en skola. Vi tar inte in nya elever så sent som i åk 9 och nyntag av elevkullar sker normalt i åk 4 och 5. För övrigt har vi svårt att etiskt försvara att en flicka från Iran som stått i kö i fem år ska passeras av en pojke från Somalia som stått i kö i två år.

- ”Barn kan ställas i kö från BB”. IES öppnar sina köer först året efter födelseåret.   

Som Internationella Engelska Skolans grundare erhöll jag så sent som i maj i år Svenska Dagbladets pris för ”Årets affärsbragd”. Motiveringen löd så här:

För att med eldsjälens uthållighet och ett modigt jävlaranamma ha utmanat etablissemanget med en klar vision, där behov tidigt identifierats. Årets mottagare av SvD Affärsbragd har med högsta betyg i utförandet lyckats skapa studiero för eleverna, nytta för samhället och bidragit till att Sverige står bättre rustat för framtiden.

Undertecknat med ”Fredric Karén, chefredaktör SvD”. 

Onekligen ett annat perspektiv på vad Internationella Engelska Skolan står för och har uträttat än den som präglat den senaste veckans kampanjjournalistik i samma tidning.

Barbara Bergström

FacebookTwitterLinkedInPinterestShare
You must consent to third-party cookies to view this content.You must consent to third-party cookies to view this content.