Skolinspektionen har makt att skilja agnarna från vetet

Läsaren av DN Insidans artikel den 21/10 om undervisning på engelska får lätt intrycket att artikelns kritiska iakttagelser omfattar även Internationella Engelska skolan (IES). Så är inte fallet.

Den svenska forskning i pedagogik som åberopas gäller huvudsakligen knagglig undervisning på engelska på gymnasienivå, med lärare som har svenska som modersmål. Därav artikelrubriken ”Engelska riskerar att göra undervisningen torftig”. Detta är väsensskilt från vad Internationella Engelska Skolan gör i våra grundskolor. Undervisningen på engelska hos IES sker av lärare rekryterade från engelskspråkiga länder. Den syftar till att göra eleverna fullt tvåspråkiga redan från årskurs fyra eller tidigare. Detta är fullt möjligt i den åldern; hjärnan är inte som en dator med begränsad minneskapacitet utan arbetar med associationsbanor som förstärks med användning av mer än ett språk.

Som professor Hugo Lagercrantz - Sveriges främste forskare om barn, hjärna och språkutveckling – konstaterat, erövras ett språk bäst genom att man introducerar det så tidigt som möjligt. Engelska är inte vilket språk som helst, utan världens gemensamma andraspråk. Det bildar nyckeln till världen. Svenskar tenderar överskatta sin förmåga på engelska. Att vid relativt tidig ålder erövra full behärskning av engelska, vid sidan av svenskan, har enormt värde för livet. ”Spåkbad”, att finnas i en miljö där språket används i många sammanhang och dagligen är den effektiva metoden för språkinlärning.

Detta konstaterades också i den stora kvalitetsundersökning om undervisning på engelska i svensk grundskola som Skolinspektionen genomförde för några år sedan. ”I de klasser där arbetsspråket är engelska för såväl lärare som elever lyckas man bra med att få alla elever delaktiga. Det språkbad som finns i dessa klasser gör att de automatiskt går över till engelska när de kommer in i klassrummet, även när de samtalar med varandra.”

Tillståndet att delvis undervisa på engelska är inte villkorslöst. För att Skolinspektionen ska bevilja undantag ställs följande krav: 1) att de utländska lärare vi använder har en kvalificerad utländsk lärarexamen och har kompetens att undervisa på engelska, 2) att utbildningen håller god kvalitet, samt 3) att undervisningens innehåll och utformning säkerställer att eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att nå kunskapskraven i samtliga ämnen.

Hur väl det fungerar är en rent empirisk fråga. ”The proof of the pudding is in the eating”, som KI-professorn Torkel Klingberg, världsledande forskare om hjärna och lärande, konstaterade på ett seminarium kring IES´ skolor. Styrelsen för Internationella Engelska Skolan har angett som mål att IES-elever ska uppnå överlägsna resultat i ämnet engelska på de nationella proven, resultat långt över snittet i ämnet matematik (med många lärare från engelskspråkiga länder) och över snittet i ämnet svenska. Detta mål har IES uppnått varje år. Och det beror inte på elevkårens sammansättning.

I en färsk rapport har professor Henrik Jordahl och Ph.D. Gabriel Heller-Sahlgren specialstuderat vad IES som skola åstadkommer mellan åk 6 och åk 9 i grundskolan (”The Value Added of Internationella Engelska Skolan”, augusti 2020). Med kontroll för alla tänkbara bakgrundsvariabler finner forskarna att elever som går i en IES-skola påtagligt förbättrar sina resultat i matematik, som i huvudsak undervisas på engelska, och i engelska. Även i svenska sker ett signifikant lyft jämfört med elever som gått i kommunala skolor eller i andra friskolor. 

Olika faktorer samverkar. De lärare vi rekryterar internationellt har en erkänt bra lärarutbildning och ofta från länder, såsom Kanada, där det är upp till 6 sökande per plats. De har aktivt valt läraryrket och är som regel starkt engagerade. Det bidrar till en energisk arbetsplats för alla, med en lustfylld internationell atmosfär. De bidrar också, med sina bakgrunder, till att upprätthålla den ordning i lärmiljön och de höga förväntningar på alla elever som ska utmärka en IES-skola. Allt hänger samman med allt. Utan rätt att undervisa på engelska, upp till hälften av tiden, skulle vi inte kunna tillföra våra skolor dessa nu ca 900 utmärkta lärare med utländsk bakgrund.

”Bilingualism”, tvåspråkighet genom alla ämnen, ställer förvisso utmaningar ifråga om pedagogiken, förstärkt av de många ”modersmål” som tillförts genom invandringen. Under loppet av nu 28 år har IES prövat och utvecklat metoder för att säkra svenskan och ämneskunskapen även i ämnen som i huvudsak undervisas på engelska. Denna ständiga vaksamhet och ambition är en skillnad mellan det seriösa originalet och charlataner som försöker kopiera. Det ligger i Skolinspektionens makt att skilja agnarna från vetet, med tillämpning av gällande lagstiftning.

Robin Kirk Johansson, Skolchef
Annakarin Johansson Sandman, Head of Academics