Barbara Bergström svarar Aftonbladet

Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson publicerade den 7 oktober ett grovt osakligt angrepp på hela friskoleväsendet och med en särskild mening riktad mot IES och dess grundare. Det skedde under rubriken ”Den svenska skolan blir alltmer brutal” och med påståendet att ”de svagaste offras” på grund av friskolor som IES. Barbara Bergström sände in nedanstående svar till Aftonbladet, som dock tidningen vägrade publicera.

Aftonbladet Kultur brukar med all rätt vända sig mot tidens tendens till ”faktaresistens”. Får jag mot den bakgrunden göra några klarlägganden kring vad Karin Pettersson påstår om mig och Internationella Engelska Skolan (IES) i sin kulturartikel om skolan den 7 oktober:

Jag är inte ”Trump-supporter”, som artikeln påstår.

Undervisningsspråket i de skolor jag grundat är inte engelska, utan tvåspråkighet svenska/engelska. I enlighet med lag och förordning och våra tillstånd från Skolinspektionen kan den sammantagna undervisningen till högst 50 procent bedrivas på engelska.

Inga förkunskaper i engelska krävs för att antas till IES. Elever sorteras inte efter språkförmåga. Med vår metod för effektiv språkinlärning, även benämnd ”språkbad”, erövrar elever som börjar i åk fyra snabbt full behärskning av både svenska och världspråket engelska. Det betyder mycket för dem genom livet, och ger dem självförtroendet att ta steg ut i världen.

IES har ingen social sortering av elever. De flesta av våra skolor ligger i  mindre privilegierade områden. Samtliga IES-skolor i Stockholm är lokaliserade till den undre halvan av stadsdelar i fråga om socioekonomisk status. 41 procent av eleverna hos IES har ”utländsk bakgrund” (dvs är födda utomlands eller har föräldrar som båda är födda utomlands), till övervägande del från Mellanöstern och Afrika. Snittet för skolor i Sverige är 26 procent. Var och en som besöker en IES-skola, som vår nystartade i Upplands Väsby, kan se den brokiga mångfalden av elever.

Effekten av att gå i en IES-skola är inte heller ”sortering” socialt. I en färsk och högt kvalificerad studie har professor Henrik Jordahl och fil.dr. Gabriel Heller-Sahlgren undersökt vilket värde (”value added”) det ger att gå i en IES-skola, genom att jämföra resultaten på de nationella proven i åk 6 och i åk 9 på individnivå. Studien, som kontrollerar för alla möjliga bakgrundsförhållanden, finner att IES-skolorna medför ett högre resultatlyft än kommunala skolor och gruppen andra friskolor. Det gäller särskilt i ämnet matematik, där betygsättningen också är som säkrast. Det stora relativa lyftet i matematik och i engelska förenas med att IES-skolorna också åstadkommer något bättre resultat än snittet i svenska.

Den positiva skoleffekten visar sig vara särskilt stor för barn med lågutbildade föräldrar. De är mest betjänta av en skola med ordning, lugn och trygghet i studiemiljön. Detta är motsatsen till att ”offra de svagaste”. I mer kaosartade skolmiljöer blir eleverna mer beroende av stöd hemifrån. Jag bär med mig så många konkreta erfarenheter genom åren av hur just tryggheten och ordningen i skolmiljön har räddat elever som var på väg att gå under i den terror som bär namnet  mobbning. Den verklighet de beskriver från de andra skolor de kom från, till IES, är alltför ofta ”brutal” (för att låna Karin Petterssons ordval).

Skolan förmedlar kunskap men ska också fostra för livet. I det ingår att forma vanor, rutiner och normer som främjar goda skolresultat och som samtidigt blir till nytta i vuxenlivet. Därför har IES ända från början haft klädkoder, som en del av fostran. De har formulerats så här: ”Skolan är en arbetsplats och därför klär vi oss på ett sätt som passar på en arbetsplats, vilket också förbereder eleverna för arbetslivet.” Att påstå att det skulle innebära ”sortering” att träna alla elever till en stil som fungerar för en arbetsplats är grovt fördomsfullt. Alla elever, oavsett social bakgrund, lär sig snabbt vad som gäller på en arbetsplats. Signaler för en god kultur, där klädkoden är en del, främjar att skolan tas på allvar och får alla elever att växa i självförtroende.

En framgångsrik skolorganisation som Internationella Engelska Skolan, nu med ca 28 000 elever i Sverige i 39 skolor, får finna sig i att det dyker upp ”copy cats”, mer eller mindre seriösa. Jag kan omöjligen ta ansvar för andra skolorganisationer. Jag kan bara begära respekt för att Engelska Skolan är en högst seriös skolorganisation, vars främsta styrka ligger i att ha starka rektorer med övertygat ledarskap. Idealiteten hos våra medarbetare, och beredskapen att gå ”the extra mile”, är inte mindre än i kommunal verksamhet.

Barbara Bergström
Grundare av Internationella Engelska Skolan