Angående den sk granskningen av IES etablering i Östersund

Idag publicerar Skattebetalarnas Riksförbund - en opinionsbildare grundad i arbetarrörelsen - en så kallad granskning av IES etablering i Östersund. Vi fick möjlighet att svara på några frågor innan publicering, men våra svar blev tyvärr kraftigt beskurna. Nedan publicerar vi därför våra svar i sin helhet. Läs gärna hela svaren för att få hela bilden.  

Från: srf@skattebetalarnasrf.se

Tack för bra svar!

Elsa


Hej,

Här kommer dina frågor och våra svar. Vi har valt att svara relativt utförligt då du beskriver detta som en granskning och inte en artikel och därav borde det finnas möjlighet att svara utförligare. 

1. När alliansen på en presskonferens meddelar att ni ska etablera er i kommunen har vi uppgifter som menar att ni i samband med det åter hör av er till kommunen för att meddela att ni var rädda att det skulle bli för dyrt i Östersund trots allt (i syfte för att få lägre hyra för lokalerna, vilket ni fick). Hur ser ni på dessa anklagelser?

Som Linda Hedenljung tidigare rapporterat om i ÖP: ”Trots en positiv och problemlösande attityd hos båda parter, står vi för långt ifrån varandra. Därför måste jag ta mitt ansvar och avsluta förhandlingen. Jag beklagar detta. Om öppning finnes, låt oss boka in ett möte” det mailades från IES till chefen för teknisk förvaltning den 30 april). Sedan skriver chefen för teknisk förvaltning i sitt svar att han ”ska räkna på  avskrivningskostnaderna och se om det är möjligt att trimma årskostnaden”. enl Hedenljungs uppgifter sänks hyran med 1,4 miljoner i jmf med ursprungligt bud.

Svar från Jörgen Stenquist, vice vd, Internationella Engelska Skolan:

När vi får förfrågan om en etablering ska hyran återspeglas i ersättningsnivån, särskilt i de fall det är en kommun som är fastighetsägare. Ersättningen för lokaler är en sammanvägd ersättning i skolpengen (per elev) för lokalkostnader uppdelat på hyra (drift och underhåll) och fastighetsskötsel (vaktmästeri, inventarier, sophämtning och lokalvård). I skolförordningen specificeras att som grundregel skall ersättningen motsvara kommunens genomsnittliga lokalkostnader per elev och skolform beräknat efter kommunens egna skolor. Östersund kommun sätter sin egen skolpeng och i skolpengen finns den del som ska täcka hyra och fastighetsskötsel, lokalkostnadsersättningen. När vi hyr en lokal av en kommun utgår vi från att vi har en hyra, och andra poster som ska inrymmas däri, som täcks av lokalkostnadsersättningen i skolpengen. I den aktuella skolbyggnaden fanns ett stort uppdämt renoveringsbehov (skolan var känd för att bl a vara mögelskadad) och när den renoveringskostnaden skulle läggas på vår hyra valde vi att meddela att vi inte hade möjlighet att fortsätta med vår etablering.

Lokalkostnadsersättningen täckte inte tillnärmelsevis den föreslagna hyran. Hyran ska återspeglas i lokalkostnadsersättningen i skolpengen. Vi utgår från att när vi erbjuds ett hyresavtal med en kommun så ska byggnaden vara funktionsduglig och  ha en arbetsmiljö som är fullgod för elever och personal. Det finns ingen anledning för oss att subventionera eftersatt underhåll.

2. Ni har även fått kritik för er affärsmodell där ni anklagas för att ha en affärsmodell som är till för att locka högpresterande elever från resursstarka hem, och iom det bidra till en skolsegregation. Hur ser ni på det?

Svar från Jörgen Stenquist, vice vd, IES:

Alla oavsett bakgrund är välkomna till Internationella Engelska Skolan. Vi vare sig väljer eller lockar elever utan de väljer oss. Vi anser att IES är en del av lösning på problemet med segregation då vi attraherar elever med många olika bakgrunder. Segregationen i Sverige handlar i första hand om bostadssegregation. Genom att elever och föräldrar får välja skola så kan alla oavsett bakgrund, föräldrar eller bostadsadress välja sin skola. Vi är stolta över att elever från fler än 160 kommuner aktivt väljer oss. Att vi har fler elever (41 procent) med utländsk bakgrund än andra skolor (26 procent). Samtidigt som våra skolor har i samma elevunderlag sett till socioekonomiskt index som majoriteten (75 procent) av landets skolor - presterar över genomsnitt akademiskt .(https://www.ifn.se/publikationer/policy_papers/2020/89)

3. Oppositionsrådet Niklas Daoson i Östersund hävdar att en del elever redan sökt sig från skolan då det varit för tufft. Hur ser ni på det?

Svar från Mika Reunanen, rektor IES Östersund:

Jag har inte uppfattat att det är elever som lämnar IES Östersund på grund av vårt innehåll och omfattning. Snarare tvärtom, det är fler som söker sig till oss, vår verksamhet bygger på öppenhet och tydlighet, vi kommunicerar våra värden och har ett stort mått av delaktighet inom organisationen. Vi kommunicerar våra löften, mål och ambitioner samtidigt som vi också tydliggör våra förväntningar - ett förhållningssätt som jag anser transparent och vägvinnande. Vi har hittills mött positiv feedback kring vårt förhållningssätt till skolans uppdrag och för hur vi genomför undervisningen. Men visst är det elever som uppfattar vissa skoldagar tuffare än andra och så är det på alla skolor vilket vi också uppmärksammar och hanterar. Vi möter varje elev utifrån deras specifika utmaningar och jag vet att mina lärare och pedagoger gör sitt yttersta i att möta varje elevs individuella utmaningar. Vår ambition är fortsatt att bedriva skola med mycket hög kvalitet. Därför kan jag avslutningsvis dementera oppositionsrådets uttalande om att elever lämnar oss på grund utav att det är tufft. Min uppfattning är att elever söker sig till oss för att vi tar ansvar för skolans uppdrag. Dason är välkommen till oss för att bilda sig en egen uppfattning på plats så snart pandemin tillåter.